Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
träffade han på en isländare, Egil Jarlaskald, och
nu började hans tankar att gå i en annan gir.
Egilskadd var en stolt, praktlysten odh snillrik man,
full av sitt hemlands sagor och sånger, dem han
i ett bländande och hänförande språk sjöng i
konstfullt flätade dikter. Han var färdig i alla slag
av vapenlekar och det guld han i kamp och sång
förtjänade, gav han ut med rund hand, sedan
han smyckat sig själv med sobel och scharlakan,
vapen och smycken så härliga, att han själv rörd
och upprörd diktade sånger till dessa dyrbarheters
ära. Säker på sig själv och stark i sin tro på
såväl sina andliga som fysiska företräden,
hänsynslös i sin jakt efter livets lycka, sådan han
uppfattade den, ägde han en makt över ungdomen
som var oemotståndlig, desto hellre som han var
till sitt yttre högväxt och, vad som hölls för att
vara ett villkor för manlig skönhet, ljuslätt som
blekt guld.
På Ulv gjorde Egil Jarlaskald ett mycket djupt
intryck. Ulv var rikt begåvad av naturen. Med
öppet sinne för det sköna hade hans uppfostran
gått i en ensidigt praktisk riktning, han skulle
bliva handelsman; vinst, beräkning, förvärv var
hans livs närmaste mål. På en sådan
livsuppfattning som hans verkade därför Egil Jarlaskalds
syn på livet bländande. Denne man, som för en
sång, ett drapa, fick av konung Magnus den
gode i Norge ett handelsskepp med varor och
allt, som högt över guldet ställde äran, oberoen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
