Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kvinna nedlåtit sig till giftermål med en karelsk
man, eller vad?
— Misstyck ej, och bliv ej vred, om jag säger
som sanningen är, ty sällsynt är det ju, att
giftermål ingås mellan dessa folk.
— Du säger ord, som kunde vara en skymf,
men mjukt och vackert ljuda de från dina läppar.
Thora hin röda blev än rödare, när hon
genmälde :
— Mjukt ligger dock Thora, den stolte
pjäti-nikens Rörik Grimsons dotter, emot din skuldra,
Urho. Säg mig, är också du skald, som de
karelske konungarna sägas vara?
— Väl har jag sjungit andras sånger, diktat
har jag ock själv en gång, men skald, det
är jag ej, om jag ej måhända blir det ifrån den
dag jag burit dig i min famn, svarade Urho.
— Ack, rid sakta, smärtan i armen har ökats.
— Håll ut en stund, jag ser den helige
Nikefo-rus där nere i dalsänkan, vi äro snart framme, och
han skall hjälpa dig.
Urhos häst steg nu varsamt nedför den av
tallbarr hala backen. I dalsänkan flöt en liten bäck,
som avledde vattnet från Häger sjön tiill Voldhoff.
På andra sidan bäcken höjde sig stranden brant
och bestod av sandstensskikt, som här trädde fullt
i dagen. I dessa skikt hade både naturen och
hjälpsamma människohänder grävt ut hålor, och
här bodde den helige Nikeforus.
Han var blind eller så gott som blind, ty han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
