Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gott där låg och grodde,
Skulle vuxit väldigt,
Om han frisk fått ‘frodas,
Stått till sist bland svärdsmäns
Led de vapengodas.
Oden, oblid ovän,
Tvingar tyngd, «om trycker,
Tungt på mina skuldror,
Stödet undanrycker;
Utan stöd i stormen,
Inför alla står jag,
Utan fagert följe,
Grånad gamling går jag.
Vackert var det att se, huru desse bistre
varä-giske män, som i generationer levat i främmande
land odh av vilka flere illa talade sviamas
tungomål, vid ljudet av dessa nordiska sånger funno
deras återklang ljuvt i sitt inre. Det var som
om alla dessa sånger fört med sig den finaste
doften från fjällen, från havet, från skogarna i det
halvt förgätna land, som en gång varit deras
fädernesland. För ett ögonblick trängde de in i sig
själva, och djupt rörda av sångens färg och
innehåll, kämpade de tappert för att deras anleten ej
skulle röja vad de i sina hjärtan kände.
Kvinnorna, vekare till sinnes, torkade förstulet bort
sina tårar. Den vackra Gunlög grät bittert, och
Thora, vars själsliv och nerver häftigt skakats ge-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
