Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tes undan. Om en stund mötte man flere flytande
lik, slaver och karelare om varandra.
— Striden vid forsen utkämpas som bäst, sade
Ulv. Vi stiga i land här, tälta på stranden och
sända kunskapare för att utforska huru den
avlöper, desto hellre som vi ha åskväder att förvänta
till natten. Så gjorde man även.
Det led mot kvällen, solen bärgades bakom en
mörk molnvägg, vars kanter strålade i klaraste
guld. Värmen var tryckande, luften kvav, en
väntans tystnad rådde i naturen. Den ena
flodstranden, där gutarna tältat, stod ljus, den andra
mörk. Från mörkret hördes då och då enstaka,
underliga rop, som sköto opp i tystnaden likt
stjärnskott i natten.
En liten flottilj av båtar drog i brådskande
rodd förbi uppåt floden. I båtarna voro
beväpnade karelare. I den sista båten satt en kvinna, en
drottninglik, högväxt gestalt, med ett blitt och
vördnadsbjudande anlete. På en vink av kvinnan
stannade roddarna och båten strök närmare land.
— Gutiske män, frågade kvinnan med djup,
vibrerande altstämma; är det eder känt, huru
striden vid forsen utfallit?
Ulv, som stod närmast stranden, svarade, att
han icke visste det, men att den varit het syntes
av de många döda, som flodens vågor fört med
sig.
— Tillåt en främling att fråga, tager någon av
de dina del i striden?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
