Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pen, och Urho red ut genom norra stadsporten för
att icke stöta ihop med de stridande. Så vek han
söder ut, red längs stadens palissader och åter
in genom söderport till hamnen. Den var tom och
öde, endast karelarnas båtar ryckte och sleto i
sina förtöjningar. Disa och likföljet hade vid
stridens utbrott lämnat staden med båtarna. Vad
skulle han nu taga sig till? Ännu en gång vände
han sin häst, lämnade de stridande bakom sig och
red genom den karelska stadsdelen, där ängsliga
kvinnor och gråtande barn stodo utanför husen,
åter ut genom söderport.
— Urho, sade Thora, förlitande på ditt ord
och din ed, har jag låtit dig hållas, nu frågar jag:
vad betyder allt detta? Jag antager, att du vill
rädda mig undan någon överhängande fara?
Urho kom ihåg sin moders ord: ,,en kvinna
förlåter lättare en beslutsam mans våld än en
vankelmodigs osäkra åtgärder och halva
handlingar”, >han visste att Mst och lögn, även om de förde
till målet, vore svåra, ja omöjliga att försona,
medan det våld, som skett i uppbrusningens hetta,
i lidelsernas stormar bure sin ursäkt inom sig
självt. Han tryckte därför Thora fastare till sitt
bröst och sade varmt och innerligt: — Det
betyder, att jag rövat dig från de dina, att jag för
dig till mitt hem, i det fasta hoppet, att du en
dag skall förlåta mig, älska mig och hliva min.
Thora ryckte häftigt till, ett ögonblick såg det
ut som om hon velat sätta sig till motvärn, så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
