Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Jordbrukets råämnen och drifkrafter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
växternas behof af kali, kalk och fosforsyra större än tillgången
därpå i de flästa jordarter. Dessa ämnen måste alltså liksom
förhållandet är med kväfvet tillföras jorden i form af gödsling.
Af det anförda framgår alltså, att jordbrukets
råämnen långt ifrån äro liktydiga med hvad man kallar gödsel,
beroende därpå, att såväl luft som vatten och jord i
allmänhet innehålla en hel del af de viktigaste
växtnäringsämnena, hvilka landtmannen sålunda på sätt och vis har
»oköpandes». Helt annat är förhållandet med de råämnen,
som måste tillföras jorden i form af gödsling, och
beträffande hvilka den största försiktighet är af nöden, så att
man å ena sidan tillför jorden tillräckliga mängder däraf
och å andra sidan ej i onödan slösar bort de dyrbara
råämnena genom att uraktlåta att taga tillvara sådana, eller
genom att gifva jorden för mycket däraf. En stor del
råämnen måste nämligen tillföras jorden i form af
lättlösliga salter, som, då de utföras på åkern i större massor
åt gången, än hvad växterna förmå upptaga, snart nog
uttvättas och bortslammas.
Ett ämne i jorden, som förtjänar största beaktande
dels såsom källa till växtnäring, dels såsom bärare
och befordrare af bördigheten, är mullen. Mullen utgöres
af växt- och djurräster, stadda på öfvergången till
förmultning, och bibringas åkern dels genom nerplöjning af ogräs
samt rötter och stubb efter grödorna, dels genom gödsling
med stall- och latrinspillning. Som mullen består af
växträster, innehåller den naturligtvis alla jordbrukets råämnen,
om ock endast till en obetydlig procent, och allt efter
som dessa beståndsdelar äro mer eller mindre kemiskt
sönderdelbara, kunna de ställas till de odlade växternas
förfogande. Mullens genomgripande betydelse för åkerns
bördighet ligger emellertid ej så mycket i dess
gödslande egenskap som fast mera i de indirekta värkningarna
af mullpartiklarna, värkningar, som det här skulle blifva
för vidlyftigt att beskrifva. Vare det nog sagdt, att mullen
genom den oupphörliga omsättning, som den undergår,
samt genom den godartade konsistens den gifver åt
åkerjorden, är att betrakta såsom en värksam drifkraft för
växtkulturen. Denna egenskap yttrar sig äfven däri, att
mullpartiklarna befordra bakterievärksamheten i jorden och
alltså förmedla uppkomsten af en ny kraftkälla, hvars
komplicerade natur dock nödgar oss att endast i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
