Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Åkerjordens gödsling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i och för direkt användande bortföras. Användandet af
kraftigt värkande strömedel underlättar i hög grad den
flytande spillningens tillvaratagande, och man har härvid
funnit ett särdeles lämpligt medel i torfströet, som ej blott
äger förmåga att uppsuga stora vätskemängder, utan äfven
att absorbera den värdefulla ammoniakgasen[1], hvarigenom
ej blott tillvaratages kväfve, utan äfven möjliggöres en
bättre renhållning af luften i stall och ladugård.
Då spillningen fått ligga någon tid i gödselstaden,
inträder i densamma en rad af kemiska processer, hvilka
man på grund af den värmeutveckling, som härvid upp
står, sammanfattar i den gemensamma benämningen gödselns
brinning. Den omvandling gödseln härigenom undergår är
dels nyttig, så till vida som de mullbildande ämnena
sönderdelas och öfvergå till löslig växtnäring, dels skadlig,
därigenom att ammoniak och fritt kväfve bortgå i gasform.
Brinningen och kväfveförlusten minskas emellertid i samma
mån som gödseln ständigt hålles fuktig, och man har
dessutom föreslagit en del andra medel att hindra förlust af
det värdefulla kväfvet, såsom inblandning af kalisalter och
superfosfat, men det säger sig själft, att en dylik
preparering af gödseln endast bör komma i fråga, då man har
grundad anledning att tillföra jorden större mängder af
ifrågavarande växtnäringsämnen, än som redan innehållas
i kreatursspillningen.
Hvad som här blifvit anfördt om kreatursspillningen,
gäller äfven om människouttömningarna, hvilka innehålla
betydande mängder af jordbrukets råämnen. Rationella
metoder för dessa affalls tillvaratagande kan man lära af
de större städerna; särskildt lämpar sig torfmullsmetoden
för jordbruksändamål, och den s. k. torfmullspudretten utgör
en kraftigt värkande gödsel, som t. o. m. är nästan
allt för mycket koncentrerad och därför hälst bör användas
i smärre mängder tillsammans med kreatursspillning. Från
städer med utveckladt renhållningsväsen kan landtmannen
äfven hämta förebilder för tillvaratagande af allehanda affall,
och såväl härvid som i fråga om latrinen ställer sig saken
vida mera ekonomisk på landsbyggden än i städerna.
Under det i senare fallet hufvudvikten ligger på att
undanskaffa föroreningar till hvad pris som hälst, kan
nämligen landtmannen betrakta renhållningen såsom en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
