Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Åkerjordens gödsling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inbringande affär, och hvad mera är såsom en betydelsefull
länk i sitt ansvarsfulla yrke. Härmed är dock ej sagdt, att
renhållningssynpunkten bör förbises, något som ock
knappast torde behöfva påpekas under rådande förhållanden.
För att till gödsel förvandla de affallsämnen af olika
slag, som ej kunna tillgodogöras såsom svinföda, nödgas
man anlägga s. k. komposter, i hvilka affall från djur- och
växtämnen kunna sönderdelas under en öfvervakad
brinningsprocess, analog med den, som försiggår i
gödselstaden. För att de gaser, som härvid utvecklas, ej skola
gå förlorade och för uppsugande af de vätskor, som äfven
bildas, lägges hvarftals med affallet jord, hälst torfjord,
samt kalk, och den sålunda beredda komposten omsköttas
tid efter annan, för att massan skall blifva så likformig
som möjligt. Efter minst ett års kompostering med
åtföljande omskottning torde komposten i allmänhet vara
lämplig att såsom gödsel utföras på åkern, där den allt
efter mängden af inblandad jord utgör en mer eller
mindre koncentrerad växtföda. Rätteligen bör man vid
kompostens anläggande taga hänsyn till beskaffenheten af
den åker, å hvilken den skall användas, så att man
kan lämpa inblandningsmedlen härefter, hvarvid
kompostgödseln äfven kommer att värka såsom ett kraftigt
jordförbättringsmedel.
Kompostgödselns kända förmåga att snabbt och säkert
värka till åkerns bördighet beror sannolikt till ej ringa
grad på dess stora halt af för växtkulturen nyttiga bakterier.
Denna egenskap delar kompostgödseln med alla i egentlig
mening naturliga gödselslag, af hvilka
nötkreatursspillningen sedan länge varit känd såsom synnerligen
bakterierik. Såvida det undantagsvis kan vara af behofvet påkalladt
att inrätta s. k. kreaturslösa jordbruk, har man därför en
utväg att uppväcka och underhålla bakterielifvet i
åkerjorden genom kompostering af diverse affall af organiskt
ursprung, och den sida af kompostgödselns värkningar,
som går ut på hvad man plägar kalla jordympning, är af
mycket stor betydelse äfven för jordbruk i allmänhet.
De nu beskrifna gödselslagen kunna betecknas såsom
jordbrukets naturliga gödselmedel samt bruka äfven kallas
fullständiga sådana, enär de innehålla alla de för växternas
trefnad behöfliga näringsämnena. Ju bättre metoder som
användts för spillningens och affallens tillvaratagande,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
