Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Åkerjordens gödsling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
desto bättre gör den naturliga gödseln skäl för namnet
fallständig och desto mindre behöfver man tänka på att
komplettera ett eller flera af de växtnäringsämnen, som
fordras för åkerns försättande i bördighet. Men som,
efter hvad redan antydts, de flesta åkrar just på grand
af vårdslöshet med den naturliga gödselns uppsamling och
förvaring ej befinna sig i full jämvikt med hänsyn till
växtnäringen, kan det ofta nog blifva nödvändigt att söka
uppnå sådan så att säga på konstgjord väg. För detta
ändamål har man också att tillgå ett stort antal preparat af
s. k. konstgödsel[1] hvilka i det nutida jordbruket spela en
mycket stor roll. Dessa gödselmedel, som än äro rena
naturprodukter, såsom kalisalterna, än mer eller mindre
preparerade sådana såsom benmjöl och cihlesalpeter samt
slutligen konstprodukter såsom superfosfaten eller
biprodukter såsom thomasfosfatet, innehålla i de allra flesta fall
endast en eller par gödslande beståndsdelar och skilja sig
därigenom till sin användning och till sina värkningar
väsentligt från de fullständiga gödselslagen. Konstgödselmedlen
måste med anledning häraf begagnas med största
urskiljning, och man får akta sig att tillföra stora mängder
sådana, utan att hafva förvissat sig om, att åkern värkligen
har behof af det eller de råämnen, som ingå i respektive
gödselslag.
Den mera oerfarne landtmannen får också hafva
ögonen öppna vid inköp af konstgödsel, för att undgå de
många förfalskningar, som af sådana föras i handeln, och
ingen bör använda sig af dessa ämnen, utan att de säljas
i plomberade säckar, försedda med analysattest från någon
af statens kemiska stationer. I analysattesten bör
uppgifvas ej blott totalhalten af gödslande beståndsdelar utan
äfven dessas löslighet, enär värdet i första rummet är
beroende af den lätthet, hvarmed mineralämnena låta sig
upptagas af växtrötterna.
En alldeles särskild roll i åkerjorden spelar kalken.
Kalk utgör visserligen jämte kväfve, kali och fosforsyra
ett af de råämnen, som i större mängder upptagas såsom
växtnäring, och de kalkhaltiga ämnena förtjäna redan
därför en plats bland gödselmedlen, men som kalken
därjämte medför en hel del indirekta värkningar, och dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
