Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17
lagen, talas i de älsta sägnerna blott om kornet, och rågen kunde
ej heller, liksom vårsäden, under vintern tåla vattnet på de nämnda
öfvergifna små däldiga åkerlapparna med sina höga bardar, hvilka
härledde sig deraf att man ej plöjde från midten utan från rajnen
eller kanten, hvarigenom den lilla tegen blef en skålig vät1). Dock
brukade man möjligen vällingsèds), liksom stundom ännu; och ytterst
bittida måtte man i gamla tider ha sått sin vårsäd, ty det omtalas
såsom ett gamàU drd bland Sudurgutarna, att, om de icke fingo så
korn i Fibben (Februari), väntade de ej någon vacker skörd. Det
tyckes vara med GtUa-folket som rygen eller det egentliga rågsädet
först kommit in i landet.
Men med ett så temligen vidgadt jordbruk följde småningom
folkökning och trängsel, hvarför utflyttningar ur de gamla gårdarna
blefvo nödvändiga; och på flera ställen kan man ännu följa dessa
utflyttningars gång. Om t. ex. Hangre-byn i Gothem vet man af
dess namn och utaf folksägnen, att Hangre gård, bland de fyra der
i byn, städse varit hufvudgården samt den älsta. Kanske var det
trångt der inne redan för storbonden i Hangre, den gamle
hedningen, som i kristendomens början af hat till »det nya» samlade hop
munkarnes böker der in egnden och brände upp dem på en holme,
eller erfors sådan trängsel i gården först långt senare eller af den
mäktige Hangre-jaku, som på 1400-talet var landsdomare på
Gotland8); nog af, det vardt omsider alltför trångt på hemtomten för
Hangre-bonden, hvilken, såsom bo-fastr egare af hela byn, hade
ganska vidlyftiga egor i de djupa skogarna. Derför har han väl
låtit en af sina yngre söner bygga sig en ny gård norr om Hangre
och derföre fick det nya hemmanet heta Närs; och sedermera lät
han sjelf, eller någon af hans ätteläggar, åter en son taga bostad
söder om grundgården, som alltså nämndes Stidurs; och omsider
skedde den tredje utflyttningen till Vaters eller Hvaters, som
kanske kallades så af sitt sanka våta läge eller efter den djerfve
bosättarens namn4): så uppkommo der fyra hemman af ett enda,
Sur däld. a) Strelow, sid. 207.
*) Vårsäd, vårråg.
Åltmt Kif or.
*) Hvatr, djerf, rask.
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
