Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
och likaledes ha nya hemman och nya gårdsnamn uppstått på
andra ställen. Men, då folket på sina utegor ej genast tog sig
stadig bostad med tMs-bodar och allt, utan hlott begagnade en ny
lägenhet i skogen såsom säter under sommaren med dess uödiga uthus
för ungboskap och gall-kräk, så om man derstädes också hade något
tillförlitligt jordbruk, fick en sådan aflägsen utgård ärfva den gamla
gårdens namn; så kommo hemman i Åeskog, Bunge och Fleringe
o
att kallas Ut-alsfcogs, Ut-bungel) och üt-dja (eller Ajt-dja), ett slags
»flytande jordar», som länge hörde samman med gamla
stomhemmanet. Också finnas ofta från de gamla gårdarna utstyckade och
numera stundom ganska aflägsna egor, som uppkommit derigenom
att bonden, som sällan egde klingande mynt, i stället såsom
med-fylgd gaf sin dotter i hemgift och brudgåfva en äng eller åker,
hvilket hette gift-jdrd, och blef sålunda under namn af Naute för
all tid afsöndrad från stom-hemmanet; och sålunda var dotter gift
(begåfvad) och hederligen kommen i äktenskap: sådan är
härledningen till egonamnet Bdcks-naute, en äng vid Kållmands i Burs,
som bonden der säkerligen fått med sin hustru, en bonde-dotter
från Bocks eller Bockes2).
Säkert är jordbruket ganska gammalt på Ön. Ty Guta-lagen
hvilken omsider blef satt i skrift af en munks hand, men som i allt
hänvisar på äldre förhållanden, talar om åkrar, rofveåkrar, korn,
råg och hafre, trädfrukt, ängar, höslåtter, gärdsling, stängda hagar,
bergningsfolk, vårfrid, hästar, nöt, oxar, kor, får, getter, svin, gäss
och om märke på boskap, äfvensom om tionde af säd; ja, uti
Gu-tarnas älsta förbundsstadga med Svia-konungen talas om fri
samfärdsel och detta utan tvång af spanmålsförbud, hvilket allt
ådagalägger att säd odlades till någon betydenhet eller var ett allmänt
1) Att också ett hemman Ut-änges fordom funnits uti Bunge, finner man af
egobenämningen derstädes Ut-Anges-lunde. — Och sådana utflyttningar med
nya gårdsnamn skedde efterhand, såsom Ny-kvie, Ny-stuge, Ny-g&rds,
Ny-granne, Ny-mans och Ny-bjärgs, af Bjdrges, både stora Bjärge och Lilla
Bjärge, af Bur ge, 6/ver-burge och Neder-burge, af Hulta så väl Stor-Hulta
som Lill-hulta, af By/tes, icke blott Stor-Ryftes och Lill-Ryftes, men också
Stora Austr-Ryftes och Lilla Austr-Ryfles, m. fi.
2) Ty ej blott en stut och en märr, som man fått eller ärft, kallas Nauten, m.
eller Nautu, f., utan ockå en gåfvo-äng eller arfs-åker heter Nautee’, n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
