Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
var en egovidd af fem tnnneland åker och fem mans-slätt äng’),
samt i senare tider svarade mot en marke-leje. Eljest beräknades
väl redan då åkerjorden efter tunneland, hvar af fjerdedelen kallas
laups-land, samt ängsmarkens vidd efter mansslèt, som är ungefär
ett tunneland jord eller egentligen så mycket hö-mark, som en
elèt-karl kan slå på dagen.
Dock kunde jordbruket och andra fredliga näringsvärf ej få
någon rätt fart så länge hedendomen med sin ande af våld dref
folket från plogen ut på härnadståg och strandhugg. Det var först
munken, som med sakta mod och lena ord mäktade vrida svärdet
ur vikingens hand; ty kristendomen var starkare än de starke. Och
snart voro dessa fridens män, som kommit hit från verldens gamla
odlingsländer och sett hvad jordbruk kan gifva, här i färd med att
lära våra förfäder det fridfulla åkerbruksyrket. Ty redan 1163
hade några af dem slagit sig ned på landsbygden, midt på Ön och
midt ibland allmogen, eller uti Roma, hvarest de säkert med egna
händer bygde sitt klosterhem, liksom de ock sjelfve förde plogen,
skötte sin trädgård och sina husdjur samt drefvo hela sin
hushållning med mera förstånd än våre GtUar tillförne sett. Odlingen må
ha haft all framgång i den bördiga egnden; och utom flera
trädgårdsväxter, som de infört, menar man att hvete här på landet
först blifvit sådt af de flitiga munkarnas). Deras egor vid
hufvud-gården ökades småningom med nya jordar, som visserligen ej voro
de sämsta, och klostret i Roma hade kanske snart nog den
egovidd som motsvarar dess sju mantal än i dag, ett sträfvande
som låg i tidens förhållanden och uti klosterfolkets behof, ty de
*) Guta-lag. — Man finner ock af gamla pergaments-köpebref att egor delades
efter marke-lejen, hvilken likaledes skattades till 5 tunnland åker eller hårdvallsäng
af fem man-slätt (hvarje af ungefär ett tunnlands vidd), eller hälften af hvardera
men af starräng, skog, bete och utmark räknades dubbelt. Så räknas ock
marke-lejen i fiske och vatten efter dess duglighet och icke efter dess storhet.
Hilfeling, II sid. 24, not. samt den s. k. Revisions-boken af 1653, sid. 7 —
År 1652 utgjorde marke-lejemes antal på Gotland 13,545. K. Riks-ark..
A. Gahn t, Bidrag t. Gotl.-hist., Disp. sid. 4, not. — Men det fans och
öres-lajgi (ett jordland, som lejdes for ett öre), som ses på en runsten å
Fleringe kyrkogård stympad 1858): ...i ftfclH : Ml*l C. Säve, Run-Urk. n:o 7.
2) Strelow, sid. 132. Ormika af Hajnum skall redan omkring 1030, bland
annat, skänkt K. Olof Haraldson 12 tunnor hvete.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
