Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
ofroma och klumpiga, ty axlar och allt var af trä, hjulen grofva
och helt och hållet obeslagna samt försedda med 19 tums långa
nafvar, på hvilket allt icke fans en bit järn, hvarföre de
(sedermera) kallades trè-aksul-vangnar. Desse tillkommo på det enkla sätt,
att bonden, endast med yxa och nafvare på armen, gick i skogen,
hvarest alltid fans torrt virke af oxel o. d., krokiga trästycken (till lötar)
samt vanligen stora ihåliga apald-st&vama.r, hvilka, med litet jämk,
straxt dugde till hjul-nafvar, hvarefter de grofva hjulen snart voro
tillyxade sedan han insatt de tjocka s. k. stingel-spajkarna (eller i
ziksak sittande ekror) samt i det yttre af lötarna här och der
inborrat några torra järnhårda gräne-knaggar för att såmedelst göra
dem starkare att nöta på: och efter två dagars sådant skogsarbete
kom han dragandes hem med sin nya vagn, som hade sil-ra.jp snodde
af vide- eller björke-vidjor! Vid jordbruket nytjades alltjämt den
gamla drègt-plogen, gjord af ett krok-vuxet stycke, stundom med en
på vejsen fastslagen skifva af apald eller oxel i stället för bild af
järn, hvilken, då han snart blef trubbig, mellan åt hvässades
medelst en yxa, som i en kloss satt på drègti1); ibland sågs dock en
gammal hästsko-flaga göra tjenst såsom plogbill. Städse begagnades
stucken2) oeh en lätt träpinnharf, hvilken under arbetet vanligen
gjordes tyngre medelst pålagda stenar eller derigenom att
körsvennen stod der uppå. Länge brukades ock någon gång den omtalda
ursprungliga klösharfven med pinnar af krokvuxna hagtornsgrenar.
Annat än tvärspadar fans ej. Skulle, hvilket sällan bände, sten
eller torf skaffas bort från åkern, bars det i väg medelst den nämnda
stajn-baren; och när man någon gång ville fylla en däld i tegen,
kördes mullen fram med den tunga vagnen och kastades dit med
spade.
Ett stort hinder för åkerbrukets utveckling till jordegarens
förkofran var också en missförstådd känsla af oberoende, eller att en
hvar skulle på sitt hemman odla all slags säd och föda alla slags
kräk samt deijämte också drifva fiske, bränna såjde s), o. s. v., för
att ha den förnöjelsen att kunna säga att all ting fans och
alstra->) Plog-tisteln. 2) Välten. 3) Tjärdal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
