Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
43
des på haas gård, och detta om han bodde en eller sju mil från
staden, om hans hemman låg sidt, hade endast höga sandjordar eller
blott steniga strand-åkrar: i alla fall skulle han nödvändigt så
åtminstone något korn, en näfve ärter och linser samt (i senare
tider) äfven en laup hvete, om också allt detta blef bara dålighet,
och således kostade vida mer än det smakade. Han skulle äfven
nödvändigt ha sin särskilda lamba-bajtning *), måhända med fetaste
lerjord, som, i stället att föda några får, odlad till åker, kunnat
gifva 100 tunnor säd; och hade han stundom ett tjog skogs-russ,
hvilka med lurfviga manar ströfvade på hans utmärker och som på
vinterdag ibland lefde på gödselhögarna vid gården och eljest beto
af otaliga skogsplantor. Och ansågs det dessutom för en utmärkt
gårdens herrlighet om åbon hade andel i en kalkugn eller egde
en sag-lut *). Derföre sade en gammal bonde, när någon mente
på att hans sågqvarn hade dåligt vatten och väl just ej gaf
någon inkomst: ja ja, det är väl så, det; men, när någon frågar
efter våra manfålk, är det ändock så roligt att kunna svara: "ora
karlar di järo nere bej sagi!" — Men det som väl dock alramest
skadade landthushållningen, var icke blott denna håg att söla med
allt slags bruk, utan den oförståndiga ifver hvarmed hvar och en
sjelf skulle på sjön inberga sin hus-fisk samt att tidt flacka med de
dåliga skogsvarorna, äfvensom den omständigheten att all Gotlands
jord den tiden ännu var oskiftad, hvarigenom bruket af de
förun-derligen blandade och vidt spridda egorna, för de långväga
körs-lorna och det myckna arbetet på de aflägsna lotterna eller för
betet derstädes, medtog oändligt mycket tid och blott lemnade en
ringa verklig afkastning. Dock, om dessa allmogens tre värsta
olämpor i förra tider, eller fisket, skogshygget och de vidt spridda
egorna, må vidare talas hår nedanföre.
Emellertid hade man med den ringa säd, man sålunda fick,
rått mycken möda, eller med dess uttröskning medelst val, hvaraf
det glada dånet på logarna om hösten kallades ljudet af Sankt Olofs
klockor. Detta arbete var ganska styft och räckte för bonden allt
’) Får-beteshage. 2) Såg-lott (i en sågqvarn).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
