Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. En färd från Stockholm till Helsingborg för 70 år sedan. Agitation i Köpenhamn för prins Kristian Fredrik i Norge. Tvänne utländska resor; ett egendomligt uppdrag af Karl Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sin tillvaro, men jag fann mig dock så återstäld att jag kunde, utan olägenhet, anträda den långa resan. Den måste således företagas.
Efter det ömmaste afskedstagande och ömsesidiga välönskningar samt många förmaningar om helsans vårdande, skildes jag åter från min kära omgifning, den sista mars. Alla de obehag och motigheter, som under resa i ett civiliseradt land kunna inträffa, hopade sig under denna, med undantag endast af skenande hästar. Afresan från Stockholm var ett slående bevis på uselheten af härvarande skjutsanstalter. Min reskamrat (majoren vid flottan, grefve Claes Cronstedt) hade tingat skjutsen att möta framför slottet, der vi i kungl. kabinettet hade depescher att afhemta, och vid utkomsten derifrån funno vi, i stället för ett par åtminstone drägliga vagnar, 4 vedkärror med bräden tvärt öfver i stället för stolar, näml. 2:ne kärror för oss sjelfva och 2:ne för våra betjenter.
Vägarna öfverallt hårdfrusna, bara och knaggliga. På andra sidan om Kolmården ömsom snö och bara vägar inom samma skjutshåll. I Småland höga snödrifvor, djupa vattenhålor och lersmörja, hjul- och släddon lika svåra att begagna; vältningar tidt och ofta i snödrifvor och vattenpussar; sönderkörda åkdon och selar; upptröttade hästar; skjutsbönder som ömsom gräto och svuro. Sjelfva genomblötta inpå kroppen; regn och snöslask hvar dag; 7 à 8 mils framkomst på 18 à 19 timmar. Vid ankomsten till Helsingborg öfverhöljda af ler och smuts efter sista stjelpningen i en djup lerhåla, midt på vägen – men också der slut på motgångarna, en god säng och en härlig hvila efter föregående dagars mödor och otrefnad.
Cronstedt hade förut lemnat mig för att afresa till Karlskrona.
I Köpenhamn dröjde jag en dag, dels för att till d. v. svenska ministern, general Tawast, aflemna depescher, dels för att se mig litet omkring i den
pene bye; hvarvid general Tawast hade den godheten vara mig följaktig. Staden visade sig den gången i ett ganska snuskigt skick. Den upphuggna gatuisen låg uppstaplad på Kongens nytorv kring statyn i ofantliga högar, likaså på alla gator. Att bortföra dem sattes ej ens i fråga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
