Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. En färd från Stockholm till Helsingborg för 70 år sedan. Agitation i Köpenhamn för prins Kristian Fredrik i Norge. Tvänne utländska resor; ett egendomligt uppdrag af Karl Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
klöfs deraf – men i samma ögonblick låg också angriparen baklänges på marken af ett slag af soldatens gevär. Ljunggren och jag sprungo genast ur vagnen, med pistolen (oladdad) i ena handen och sabeln i den andra, förklarande den blifva ein Kind des Todes som gjorde första steget närmare oss. Ingen ville bli första offret; vi fingo tid att parlamentera, våra angripare började skingra sig och vi lyckades, icke allenast att blifva dem qvitt och bringa våra skjutsare till sans, utan ock att frälsa några ryska blesserade officerare, som kommo åkande efter oss, på hvilka de uppretade formännen ämnade utföra sin hämd.
Men äfventyret var ej dermed slutadt. Vid ankomsten till den lilla staden Hagen, började våra skjutsare utfara i otidigheter och en af dem rusade mot mig, riktande ett hugg åt hufvudet. Jag lyckades vika undan för detta, och att gifva min angripare ett så väl afpassadt slag under näsan att han föll emellan vagnen och den ena stånghästen. Denna började slå, mannen att pestera – och nu först blef oväsendet fullkomligt. Inom några ögonblick var torget fullt af menniskor, alla skreko och hotade, och knappast kunde vi, stödda mot vagnen, med sablarna hålla angriparne från oss – då platskommendanten, hemtad af min alltid fintliga betjent, kom till stället och med sin myndighet lyckades skingra folkmassan.
Rätt belåtna med utgången af dessa obehagliga uppträden lemnade vi den, ingenting mindre än gästvänliga Hagen sedan vi tömt ett par buteljer Hochheimer med kommendanten, hvilken förklarade att vi gifvit en giltig anledning till det hotande tumultet, derigenom att min betjent fått, utan tilltal, ge ett slag med sin käpp åt en af stånghästarne; dock slutade han med att säga oss att die Herren Schweden waren immer vortreffliche Leute.
I Cöln stannade vi en dag för att åtminstone få någon kännedom om denna märkvärdiga stad och synnerligast för att beskåda dess härliga domkyrka. Under en promenad mötte jag en stor procession af prester och munkar, hvilken jag väl velat närmare beskåda; men fruktande att blifva tvungen till knäfall på den smutsiga gatan, skyndade jag undan, förirrade mig i labyrinten af krokiga, slingrande gator och måste efter flere fruktlösa försök betala en vägvisare som förde mig till rätta. Under vägen gingo vi in i en stor kyrka, der messa hölls vid ett af de många
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
