Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Landtlif och statistiska arbeten. Topografiska resor i Norrland och Norge. Ett samtal med Karl Johan om Crusenstolpe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vid Eckerö, der vi hos en sort kommendant skulle
anmäla vår ankomst, blefvo vi med särdeles välvilja
emottagna af en mängd landtfolk, som i sådant afseende
samlat sig och yttrade sin glädje öfver att åter få se
den svenska örlogsflaggan, och fartygets besättning,
som för en stund fått gå i land, trakterades och
firades till den grad, att en till vårt emottagande
beordrad tjensteman ansåg sig förbunden att erinra om
afresa. Den företogs också straxt derefter. Vårt
fartyg förtöjdes längre ut på redden, och vi,
åtföljde af en kronobetjent, foro inåt landet för
att träffa de ryska officerare som, i och för den
blifvande triangelmätningen, der voro sysselsatta. I
sällskap med ett par af dessa gjorde jag sjöledes en
tur till södra delen af Åland, der en signalstation
blef utsedd vid en by kallad Hammarudd. Såsom
svensk blef jag äfven der ytterst väl emottagen och
inbjuden till traktering, och det var endast på min
erinran att icke kunna skiljas från reskamraterna,
som man kunde förmå sig att bjuda äfven dessa. Också
voro dessa hrr officerare ett par ganska otympliga
lunsar. Ändtligen och sedan vi så väl på Åland som på
svenska sidan bestämt och ordnat föreningspunkterna
för den blifvande triangelmätningen, ankommo vi till
Stockholm rätt nöjda att med lifvet ha kommit ifrån
denna resa, ty det fartyg man från Skeppsholmen lemnat
oss var, ehuru ytterst väl och elegant inredt för
passagerarnas beqvämlighet, utomordentligt rankt
och så oförståndigt utredt, att vi en dag under
kryssning i hårdt väder, hvar stund fruktade att det
skulle springa sönder. Det hade nämligen sin barlast,
6 skpd, liggande emellan spanten direkte på den fina
bordläggningen. Sjelfva varfschefen, d. v. öfverste
v. Sydow, erkände sedan att fartyget, sådant det då
var utredt, endast i smult vatten kunde med trygghet
begagnas.
1834. Under de föregående 2 à 3 åren hade flera gånger
fråga uppstått om återuppbyggande af de, sedan 1809,
nedlagda telegraflinierna från Stockholm till de
ytterst i skärgården belägna kåkar och uthamnar, från
Landsort till Gefle. Styrelsen öfver telegrafverket
var på förhand organiserad och utgjordes af chefen för
ingeniörskorpsen och krigskollegium, detta senare till
förvaltande af materielen. Men 1834 öfverflyttades
verket till topografiska korpsen, och chefen för
korpsen anbefaldes att till k. mj:t afgifva förslag
ej endast till anläggning af telegraflinjer i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
