Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Elektriska telegrafens införande i Sverige. Planer för jernvägar. Akrells afskedstagande. De sista åren af hans lefnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
beskaffenhet m. m. hvarpå kunde grundas en nådig proposition
till rikets ständer, angående verkställighet af de
större järnvägsanläggningar hvilka böra af allmänna
medel bekostas.
Ledamöter i komitén voro: chefen för väg- och
vattenbygnadskorpsen öfverste von Sydow, en man med
ljust hufvud, pröfvad kunskap och erfarenhet samt
vidsträckt lokalkännedom, samt f. d. premierlöjtnanten
vid flottan Vult von Steyern, hvilken dock snart
lemnade sin plats åt öfversten i mekaniska korpsen
grefve Adolf von Rosen, förste upphofsmannen till
redan påbörjade jernvägsanläggning, väl förfaren
i och bekant med dithörande ärenden. Chefen för
jernvägsarbetena öfverste Ericson skulle också
såsom ledamot i komitén inträda "då hans tid och
öfriga omständigheter sådant medgåfve", likaså
landshöfdingen i det län der komitén för anställande
af undersökningar sig befann, hvarjemte komitén egde
att i orterna tillkalla och rådföra sig med dervarande
sakkunniga män. Till biträde vid lokala undersökningar
och kostnadsförslagers m. m. uppgörande egde komitén
att använda officerare i väg- och vattenbygnadskorpsen
och till disposition en summa sig anvisad af 60,000
rdr b:ko. Komitén hade således ett ganska vigtigt och
vidsträckt fält att bearbeta, i oupphörlig strid mot
mäktiga, hvarandra korsande lokala intressen.
Tillvaron af dessa visade sig genast vid komiténs
sammankomst i Mariestad, mot slutet af maj månad,
då stambanans sträckning genom länet borde
bestämmas. Komitén, i likhet med flertalet af
länets innevånare, i öfverensstämmelse med det
sunda begreppet om en stambanas ändamål och arten af
dess inflytande på den allmänna rörelsen, påyrkade
denna banas anläggande vester om Billingsbergen,
hvilken sträckning, af mig förut föreslagen, hade
af konungen blifvit faststäld. Ett parti, fåtaligt,
men ytterst verksamt, ifrade för banans sträckning
öster om Billingen. I spetsen för detta parti stod
grefve G. Posse.
Den länge underhållna striden härom slutade dermed att
grefve Posse med biträde af öfverste Ericson segrade;
jernbanan bestämdes tvärtemot redan fattadt kungligt
beslut, att gå öster om Billingen, till vinst för en
tredjedel af länet och till skada för två tredjedelar
deraf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
