Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Landshöfdingetiden (1852-1855)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
adliga junkerpartiet hade med högvederbörligt
understöd lyckats fatta makten på riddarhuset samt
var nu beslutet att sig emellan fördela riksdagens
inflytelserikaste hedersplatser. Till ordförande i
statsutskottet hade man på förhand utsett friherre
Karl Åkerhjelm, fullmäktig för grefliga ätten
nummer 8 Oxenstjerna. Ehuru jag icke tillhörde
partiet, anmodade man mig dock att uttaga pollett
för ätten Stenbock, på det jag skalle blifva
andre man i utskottet, och man visade icke ringa
missbelåtenhet, då jag vägrade efterkomma denna
önskan. I statsutskottet insattes jag dock och erhöll
der ordningsnummern 6, hvadan jag således efter all
möjlig slutkonst borde vara befriad från att föra
ordet på någon af utskottets afdelningar. Olyckligtvis
skulle å inkomstafdelningen förekomma den svårlösta
skatteförenklingsfrågan, hvars handläggning man
nödvändigt ville, att jag skulle
åtaga mig. Jag vägrade. Man bad kronprinsen,
baron Palmstjerna och grefve Henning Hamilton att söka
öfvertala mig, men jag gaf äfven dem afslag på
grund af min ögonsjukdom. Slutligen gjorde man inom
utskottet en verklig stormlöpning på mig. Ett par
ledamöter lofvade att, derest jag ville föra ordet
på afdelningen, de skulle i mitt ställe uppläsa alla
handlingar; en annan, den utmärkte landshöfdingen
i Göteborg O. I. Fåhræus, åtog sig att genomgå och
rätta afdelningens betänkanden. Nu blef det för mig
omöjligt att längre säga nej, men jag fästade dock vid
mitt bifall det vilkor, att jag skulle få förflytta
mig på riksgäldsafdelningen, då jernvägsfrågorna,
hvilka nu mer än någonsin lågo mig om hjertat,
der skulle förekomma. Skatteförenklingsfrågan
genomdrefs på riksdagen så, som den inom utskottet
blifvit uppgjord, dock icke utan mycket motstånd. På
riddarhuset hade jag många och långa strider att för
densamma utkämpa.
Konungen ämnade vid denna riksdag aflåta proposition
om beviljande af fem millioner rdr bko för påbörjande
af en jernbana mellan Göteborg och Stockholm. Det
förslag, som jag var beredd att ingifva för de
skånska banorna, stod således på visst sätt i strid
med regeringens proposition eller kunde åtminstone vid
det slutliga afgörandet åstadkomma röstsplittring. Af
sådan anledning och då jag förnummit, att man sökt
ingifva konung Oskar allvarliga betänkligheter mot
detta mitt förehafvande, ansåg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
