Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Landshöfdingetiden (1856-1858)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sommaren 1856 tillbragte min hustru med sin fader
sex veckor på Särö, der äfven jag gjorde ett par
korta besök. Tiden mellan dem användes, dels att
med öfverste Ericsson under två dagar taga noggrann
kännedom om de pågående jernvägsarbetena mellan
Göteborg och Alingsås, dels till en utflykt i
Norge. Vägen dit togs öfver Fredrikshall, hvarest
kommendanten general Michelet särdeles vänligt mottog
mig och förevisade den vackra Tistedalen. Till
Kristiania anlände jag den 23 juni under pågående
trävarumarknad och hade troligen fått en mycket
ledsam midsommardag, om ej kronprinsen Karl, som med
familj vistades i Norge, haft den godheten taga mig
med till Oskarshal. Här pryddes af kronprinsessan och
hennes damer en ståtlig midsommarstång, kring hvilken
dansades med lust och gamman, och här fördes hela
dagen ett gladt och okonstladt hemlandslif. Efter
att hafva besett Kristianias närmaste omgifningar
och på jernväg gjort en utflykt till Eidswold,
återvände jag till Skåne. Här hade jag stämt möte
med danske fiskeridirektören Heins, med hvilken jag
företog en resa till länets nordligare fisklägen,
för att bättre ordna derstädes brukliga fiske- och
insaltningssätt. Jag hade af Heins väntat mycken
nytta, men fann snart, att han var en opraktisk
förslagsmakare. Vinsten af hans besök i Skåne och af
de icke obetydliga medel, som hushållningssällskapet
för detta ändamål anslagit, blef derför ingen. Det
var först mot slutet af min landshöfdingetid och
under ledning af den svenske fiskeriintendenten
Widegren, som några verksammare åtgärder kunde i
detta hänseende vidtagas.
Från det ögonblick jag mottog
landshöfdingebefattningen inom Malmöhus län
föresväfvade mig tvänne mål, för hvilkas uppnående jag
oaflåtligen borde sträfva. Det ena var förbättringen
af kommunikationsväsendet; det andra inrättandet
af ett högre landtbruksläroverk, till förebild
för jordbruket och till djurafvelns lyftning och
förbättring. Väl fans redan, likasom inom de flesta
andra län, en lägre landtbruksskola vid Orup, men der
utbildades endast rättarelärlingar. Hvad som deremot
i det södra Sverige saknades var en läroanstalt,
vid hvilken det vetenskapliga åkerbruket kunde
teoretiskt och praktiskt meddelas bildade ynglingar,
och hvars jordbruk och djurafvel kunde med tiden så
uppdrifvas, att de tjenade till förebild för ortens
landthushållare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
