Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Landshöfdingetiden (1858-1865)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ehuru man såsom anledning till Nässjöliniens
förkastande angaf den besparing, som derigenom
skulle för statsverket uppkomma. Saken blef inom
statsutskottet så väl bedrifven, att af dess 36
ledamöter endast 11 reserverat sig mot beslutet,
hvaremot samtliga de öfriga omfattade den åsigt att,
med Nässjöliniens förkastande, föreslå jernvägens
ledning genom Lagaådalen.
Denna omständighet, likasom den att nästan alla
adelns utskottsledamöter omfattat Lagaå-riktningen,
gjorde det mer än troligt, att densamma skulle
på riddarhuset blifva antagen, så framt ej med
de mest giltiga skäl ohållbarheten af utskottets
förutsättningar kunde ådagaläggas. Jag beslöt dock
att i detta afseende göra hvad i min förmåga stod
och företog derför den 23 februari 1860 uppresan
till Stockholm.
Genom de förutskickade förbudssedlarne var min ankomst
öfverallt bekant, och, då jag efter andra nattlägret
skulle om morgonen afresa från Elmhult, instälde sig
en deputation från kringliggande socknar, för att
bedja mig verka för jernvägens dragande åt Nässjö –
ett bevis på huru lifligt redan då jernvägsfrågan
af allmogen omfattades. Resan fortsattes lyckligt
de första fyra dagarne. Den femte uppstod en
häftig storm. Under det jag åt en hastig middag
i Linköping, mottog jag besök af mina der varande
vänner, landshöfdingen baron Ugglas samt generalerna
Hohenhausen och Lovén, hvilka på det enträgnaste
sökte öfvertala mig att till följd af det svåra
vädret uppskjuta affärden och deltaga i en större
festmåltid, hvartill de alla voro inbjudna. Jag
afslog dock alla deras framställningar, och denna
bestämdhet var synnerligen lycklig, ty stormen
öfvergick till den våldsammaste snöyra, som följande
dag och derefter 3 à 4 dagar tillintetgjorde all
samfärdsel på östgötaslätten. Jag hade visserligen
äfven nu ganska svårt att uppnå Norrköping och att
derifrån framkomma till nattlägret Åby, men det gick
dock för sig; och då derifrån resan fortsattes genom
skogsbygd, voro påföljande dag de mötande hindren
icke oöfveryinneliga.
Vid ankomsten till Stockholm mottogs jag med öppna
armar af alla dem, som ifrade för den af kunglig
majestät föreslagna jernvägsriktningen. Ett, om jag
så må kalla det, enskildt utskott bildades skyndsamt,
sammansatt af 2 à 3 liktänkande personer af hvarje
stånd, hvilka hos mig hade täta öfverläggningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>