- Project Runeberg -  Minnen från Carl XIV:s, Oscar I:s och Carl XV:s dagar /
II:272

(1884-1885) [MARC] [MARC] Author: Carl Fredrik Akrell, Samuel Gustaf von Troil, Per Sahlström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Michael Silvius von Hohenhausen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Före inryckandet i Holstein ansåg kronprinsen
Karl Johan nödigt att emot Hamburg återkasta de
trupper, med hvilka marskalk Davoust framryckt i
hans venstra flank till floden Stecknitz. Under
det förberedelser gjordes att med den öfriga hären
anfalla denna ställning i fronten, afsändes en
ströfkorps under majoren friherre Jakob Cederström
att öfvergå Elben vid Gestacht för att hota fiendens
rygg. Hohenhausen med sina jägare utgjorde en del
af denna korps, hvilken likväl, genom fiendens
hastiga återtåg, hindrades att inlåta sig i någon
hufvudsaklig strid.

Under framryckandet emot Lübeck tillhörde Hohenhausen
förtrupperna. Fienden anträffades den 5 december
på morgonen vid Landwehrgraben. Jägaredivisionernas
befälhafvare, friherre Mellin, stupade på den till en
del upprifna bron, och Hohenhausen, som efter honom
öfvertog befälet, störtade sig med sina jägare i det
iskalla vattnet, öfvervadade grafven och lyckades att
fördrifva fienden. Men saknande tillfälle att ombyta
kläder förrän sent på natten efter inryckningen i
Lübeck, ådrog han sig derigenom giktkrämpor, hvilka
följde honom till slutet af hans lefnad. Det oaktadt
åtföljde han hären på tåget genom Holstein och var
med vid intagandet af Fredriksort, men nödgades våren
1814 begära tillåtelse att till sin helsas vårdande
begagna baden i Aachen. Derifrån återkommen, begaf
han sig till Norge, der han i egenskap af adjutant
anstäldes hos sin forne befälhafvare, friherre Jakob
Cederström, då kommendant i Fredriksstad.

År 1817 blef Hohenhausen kapten och 1820 kompanichef
vid Andra gardet, 1822 riddare af svärdsorden. 1827
utnämdes han till major i armén och 1828 till major
i regementet med tjenstebref.

Under alla dessa år egnade sig Hohenhausen åt
ett nitiskt uppfyllande af tjenstens fordringar,
och han förskaffade sig derigenom ibland kamrater
ett odeladt vitsord för militärisk duglighet och
noggrannhet. I sitt yttre saknade han visserligen
något af detta raskt beslutsamma, som man vanligen
förstår under benämningen knektmässighet, och mången
skulle kanske ej anat, att han var en lika grundlig
som skicklig exercismästare – men detta kunna alla de
intyga, som med och under honom tjenstgjort. Ett
ytterligare bevis derpå företer den omständigheten,
att vid inspekterandet år 1811 af den nyorganiserade
beväringen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:58:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/akrell/0466.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free