Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I lust och nöd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
var en drunknandes kamp att nå stranden och en
drunknandes mattighet, som gjorde, att hon domnade
bort. Nya simtag, ty ännu skönjde hon hamn, där det
kanske till sist bjöds vila för hennes make om också
inte för henne själv.
Så fortgick kampen, en envig mellan kraft och svaghet,
kärlek och misströstan. Hedvig Armfelt föraktade
sig själv för denna nedslagenhet, men hon kände sig
stundom kuvad, övermannad.
Endast ett fåtal rum voro beboeliga i det gamla palats
hon hyrt vid en av Petersburgs trånga, illa stenlagda
gator.
Stadens grundläggare, tsar Peter, hade på otroligt
kort tid låtit uppföra den stora, avskräckande fula
byggningen, därför att han under en ritt funnit ett
tomrum på denna plats. Det sades, att arbetarna jagats
med vinande slag av knutpiskor, om de försökt pusta ut
från hammare och murslev. Sedan skänktes palatset åt
en general och blev några år en lysande medelpunkt i
societetslivet. Av en eller annan anledning övergavs
det – somliga viskade om att ett avskyvärt mord
begåtts där – och fick förfalla. Endast en av dess
granna salonger hade numera en användbar eldstad och
några möbler i behåll. För svenska begrepp tedde sig
dock det ofantliga rummet kält som en öken, och de
stora speglarna, de flesta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
