Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I lust och nöd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sig till vintereftermiddagens möte, grått och
dagtrött, bildade en sällsam bakgrund för den lilla
Augustas spensliga gestalt.
»Vi borde tända ljus», sade Hedvig sakta, men lät
strax både blick och tankar återvända till det
inre mörkret, så mycket ogenomträngligare än det
omgivande. Hon glömde till och med genast barnet.
Ljus, tänkte Augusta och betraktade längtansfullt
de tjocka vaxljusen i de höga silverstakarna på
klaffbyrån. Från en svart sockel höjde också en
kandelaber sitt sjuarmade grenverk med ljus. Vad de
skulle tindra klart och vänligt! Om hon bara vågat
kalla på Mineur och säga åt honom att tända dem. Men
chère maman skulle endast tillåta, att två, högst
tre tändes.
»Det är tillräckligt nu; ljus kostar», skulle hon
säga med sin otåligt bedrövade röst.
Omständigheterna ha gjort, att Augusta lämnat
barndomens fröjder kvar för alltid på den livsväg hon
redan gått, och nu minns hon lillgammalt vemodigt
cher pères studérkammare i det lugubra Kaluga, där
cher père varit hennes mentor och instruerat henne i
franska, italienska och latin. Ryska lärde de tillsammans
för informatorn hos de rika Mesaiedoffs. Han hade
långa naglar och långt hår, svarta ögon och len tunga.
I sin ungdom hade han varit i Petersburg och då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
