Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I lust och nöd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dansat på Franska Lejonet. Men om de balerna borde
Augusta ingenting höra. För att söta far skulle
förstå, måste informatorn tala franska och Augusta
fick en skalkaktig uppmaning att icke fördärva sin
prononciation genom att lyssna till ryssens terribla
babbel.
Hon var en liten lärd i stubb, som deklamerade
Molière och Racine perfekt, översatte Ovidius
hjälpligt och hackade sig igenom italiensk poesi på
originalspråket. Hennes stackars landsförviste far,
kunde i sin stolthet över dottern, glömma nuet och
drömma sig åter till sin lysande, vitterlekande
ungdom.
Augusta ville gärna glädja honom med sina kunskaper;
hon ville också uppmuntra söta mor. Det hade varit
alltför sorgligt med hennes sjuklighet denna vinter
och så hennes beständiga oro för vad, som skulle
ske. Söta mor sade aldrig mycket, när hon var ledsen,
men Augusta såg, hur hennes ansikte plötsligt kunde
bli blodrött, och hur händerna skälvde, om någon
obekant begärde att få träffa grevinnan. Och den
myckna posten från olika håll skrämde henne också,
nästan som om det varit spökansikten, tryckta mot
fönstret. Söta mors ögon blevo så ångestfulla, redan
innan hon bröt breven.
Så långt Augustas hågkomst sträckte sig, hade
föräldrarna alltid oroligt avvaktat viktiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
