Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I lust och nöd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
brottades med framstormande känslor och spörsmål.
Hon visste, att hon aldrig tvekat att göra sin
makes lidande till sitt; villigt tog hon sin part av
svårigheterna. Som om han, hennes käre, stått framför
henne, såg hon upp med en full och klar blick.
Jag förstår dig, sade det inom henne, och jag förstår
dig inte. Beror det kanske på att man och kvinna
vilar hjärta mot hjärta, famn i famn, men aldrig själ
i själ. En man är den starkaste, så länge hans plats
är främst. En kvinna genomlever tåligt försakelsen;
är det inte så? Är det inte det jag har att lära mig
av ditt brev?
»Mamma», viskade Augusta bönfallande, »får vi inte
tända ljus nu!»
Hedvig svarade ett tankspritt: »Vänta litet»; hon
tyckte, att hon just nu behövde den tystnad, vilken
bor i mörkret för att tillkämpa sig lugn, och den
lilla flickan var henne i denna stund fjärmare än
maken i det avlägsna Kaluga.
Augusta suckade litet, men hon hade i grund lärt sig
tålamod under de skiftande och farliga förhållanden,
vari hon levat. Stillsamt förfogade hon sig tillbaka
till divanen, sedan hon lagt några stora vedträn
i spisen, så att brasan fick ökad fart med djärvt
stigande lågor.
Som en hundvalp kröp hon ihop och borrade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
