Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I lust och nöd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bort, att hon för icke längesedan trott, att hon
aldrig skulle bli glad mer, och att hon aldrig skulle
få träffa cher père mera.
Hennes lilla mamma hade återfått sin raka, värdiga
hållning, och det ljuvliga leendet lyste upp hennes
ansikte och ögon, så att hon såg riktigt ung ut igen.
Men när de nu hunnit till den dag, då far kunde väntas
vilken timme som helst, blev mor så förströdd och så
röd om kinderna, att mormor och Augusta måste skratta
åt henne.
Snön föll i stora, våta stjärnflingor, som breddes i
bländande, enformig vithet över marken. Bjällerklang
skulle nog inte kunna urskiljas, så förtätad av snön
var luften. Och hästhovars tramp skulle inte höras
mer än klubbslag mot vadd.
Först när den efterlängtade släden körde upp på
gården, skulle den kunna iakttagas. Men Hedvigs
otålighet drev henne gång efter annan ned i allén. För
varje gång hade hennes fotspår snöat igen, och hon
blev tvungen att trampa sig stig i drivorna, vilka
töblåsten yrde omkring.
Väglaget var halt som såpa, och Hedvig halkade
tillbaka vid vartannat steg efter vad det föreföll
henne. Flingorna smetade sig fast vid bahyttens
pälsbräm eller borrade in sig i ögonvrårna, men trots
dessa obehag log grevinnan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
