Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fideikommisset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
men en amerikanare utan whisky är väl otänkbarare
än en piga utan fästman. Köks-Sofi är fyrtio år och
rödbrusig som en oskurad kopparkastrull, men giftas
ska hon; vaggan har de redan.»
Carl-Sebastian drog litet på munnen. Han visste,
att stelbenta kavaljerer bli de ekivokaste, men
ingen slags slipprighet roade hans arbetstränade
och projektupptagna hjärna.
»På femtonhundratalet», började översten, »då
det på slottsholmen bara fanns ett grått stenhus,
omgivet av djupa vallgravar, bodde här en riddare,
som inte tåldes av sitt folk och inte av sin unga
hustru heller, ty han plågade henne, påstås det,
med sin vilda grymhet.
Riddaren hade en gång begivit sig ridande bort och
skulle inte komma igen på flera veckor. En natt kom
han emellertid i skarpt trav och trodde sig finna, att
vindbryggan ej var uppdragen. Vredgad över en sådan
vårdslöshet, skulle han sporra sin häst och spränga
ned på träbron, då han lär ha hejdats av ett eldrött
sken, som bländade honom. Strax därpå hörde han en
väldig knall. Det var vindbryggan, som sprängdes i
luften, och slottsherren lär ha kastats av hästen
och hamnat på ett gärde. Först, när det blev dager,
vågade han sig fram till borgen igen och fann
den till sin förskräckelse förvandlad till en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
