Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Företal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Företal . 9
vetande vore nödvändigt, men han har inte tillfälle att skaffa
sig detta. Situationen för den nordiske pedagogen tycks vara,
att han har kommit för sent till världsdiskussionen om en
biologisk-psykologisk pedagogik, men att han likväl har stora
chanser att på nytt upptäcka de källor, ur vilka vetande kan
hämtas. Hans chanser äro: intresse för och förmåga till
biologiskt tänkande och han är relativt oberoende av förutfattade
ideologier och spekulationer.
Detta har föranlett författaren att förlägga sin forskning till
Norden. Denna forskning har hittills rört sig på såväl
psykologiskt som pedagogiskt område, och dess resultat ha delvis
publicerats. Såsom docent vid Wiens Pedagogiska Institut
under åren 1925—1930 har jag sysslat med småbarnsålderns
psykologi och pedagogik. 1931—1933 företog jag mera
omfattande undersökningar vid professor Petersens skola
(folkskolestadiet) vid universitetet i Jena, där jag hade studenter
till medarbetare. Jag tackar honom varmt för detta
tillmötesgående. Denna forskning uppvisar nu 20 färdiga arbeten. 1932
utgavs en undersökning, utförd på det högre skolstadiet; där
bjöds en första ansats till en mera omfattande teori.t Ur detta
arbete framdrog jag på den 10:e Internationella
psykologkongressen i Köpenhamn 1932 inför fackkolleger min forsknings
metod och dess innehåll. Jag har kallat den för ”psykologisk
forskning i den pedagogiska situationen”. Läsaren kommer att
i denna boks andra del lära känna denna forsknings
förutsättningar och metoder. Dock torde det vara lämpligt att redan
här göra klart, att denna forskning inte blott har sitt
existensberättigande, utan att den till och med är nödvändig.
Psykologin har hittills erbjudit pedagogiken vissa resultat,
som vunnits på laboratorier eller genom friare forskning. Dessa
kunde emellertid inte utan vidare användas inom pedagogiken.
Att däremot göra psykologiska upptäckter i den levande
”pedagogiska situationen” är något helt annat. Detta kan skänka
förstahandsresultat av helt annat slag än den äldre forskningens.
Här kunna vi iaktta barnets beteende, dess upplevelse och
prestation mitt i den organiserade miljö, som skolan erbjuder. Vi
1 E. Köhler, K. Reininger und I. Hamberg, Entwicklungsgemässer
Schaffensunterricht als Hauptproblem der Schulpädagogik. Wien
1932. (Citeras hädanefter E. Sch.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
