Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen. Aktivitetspedagogikens teori - 1. Den aktivitetspsykologiska bakgrunden - A. Allmänna utvecklingslagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 Aktivitetspedagogikens teori
de endast bekräfta regeln. Jämför man Ch. Bühlers två
undersökningar, så frapperas man emellertid av den stora lucka,
som forskningen där lämnat. Vi känna nämligen numera
verkskapandets genes i den tidigare barndomen, och vi se dess
betydelse i berömda människors liv. Men hur verkskapandet
växer mellan 6;0 och mognaden (c:a 18;0), och under vilka
förutsättningar det utvecklar sig hos mindre berömda varelser,
därom lämnas vi i ovisshet. Här har den psykologiska
forskningen ingenting att bjuda. Vi vilja inte klandra den härför,
ty denna lucka har sina djupa orsaker.
Småbarnens växande och deras prestationer kunna iakttagas
och utforskas i naturliga situationer, där de, lämnade åt sig
själva och materialet, eller tillsammans med andra barn, leka
eller på annat sätt äro aktiva. Men hur skaffar man sig
material över barnets naturliga prestationer och dess inordnande
i ett samhälle under en senare period? Forskaren står här
inför en gräns, ty möjligheter att samla sådant material finnas
knappast. Även om skolorna beredvilligt öppnade sina portar
för den iakttagande psykologen, vore föga vunnet. Ty vad
denne finge se, vore väl mestadels en uniformerad och
påtvungen disciplin, utförandet av uppgifter, resultatet av prestationer
och — det må gärna erkännas — hos enstaka elever
fysiognomiska fenomen, ur vilka framskymtar en del av den
tillbakaträngda aktiviteten, och vilka fenomen nog kunde motivera en
filmupptagning.
Undersökningar av det självverksamma barnet i hemmet
— utanför den obligatoriska läxläsningen — äro tekniskt svåra
att utföra, även om mycket på denna väg kunde vinnas till
forskningens fromma. Skolålderns psykologi har fördenskull
ännu inte trängt in i detta centrala problem. Den måste nöja
sig med sådant som intelligensundersökningar och -mätningar,
statistik över prestationer av olika slag, utnyttjande av
frågeformulär, bearbetande av tillfälliga iakttagelser och emellanåt
syssla med undersökningar rörande gynnsamma betingelser för
inlärande och inövande. Skola vi våga dra en bestämd
slutsats ur alla dessa ogynnsamma förhållanden? Det finns ingen
psykologisk forskning över barnets ”verkskapande” i
skolåldern därför, att skolan inte givit utlopp åt hela det naturliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
