Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen. Aktivitetspedagogikens teori - 1. Den aktivitetspsykologiska bakgrunden - A. Allmänna utvecklingslagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den aktivitetspsykologiska bakgrunden 29
ning”, som en människa brukar intaga i förhållande till sitt
”yverk”. Den lek, under vilken denna upptäckt göres, kan
betecknas som konstruktionslek, och den nyssnämnda
produktionsprocessen kan sägas utgöra ett ”verkskapande”. Barnet
förmår att ”skapa” ett litet ”verk”, som barnet självt anser vara
värdefullt. Visserligen dominerar i den skildrade processen
skapareglädjen, men genom åtskilligt misslyckande lär sig det
skapande barnet så småningom nödvändigheten av att
anstränga sig. Därmed uppnås en ny, avgörande inställning, som
på annat håll (A. Fischer 1924) betecknades såsom ”askes”.
Omkring 6;o äro 65 % av alla barn mogna för äkta
verkskapande (undersökningsmaterialet samlades i Wien). Ch. Bühler
betraktar ”verkskapandet” såsom ett av de tre viktigaste
tecknen på skolmognaden. Att detta tar sin början redan i
förskoleåldern, är ett faktum, som bör tagas i övervägande såväl
av småbarnspedagogiken som av skolan själv. Verkskapandets
successiva tillväxt på olikartat material (byggande, ritande,
plastiskt arbete, mekanisk konstruktion) leder till ett
pedagogiskt program, vilket möjliggör en anpassning till barnens
utveckling, som vida överträffar Fröbels och Montessoris
aningar. Vi lämna här verkskapandets problem under den
tidigare barndomen för att senare återkomma därtill.
1933 utkom Ch. Bühlers bok: ”Der menschliche Lebenslauf
als psychologisches Problem”.1 Däri undersöker förf. (på
grundval av talrika delarbeten) ett stort antal biografier av
berömda män och kvinnor samt analyserar dem med
användande av betydelsefulla kriterier. Ett av dessa är just
”verkskapandet”. Det är nämligen inte likgiltigt, huruvida en
människas verkskapande förlöper efter normala linjer eller inte.
Det kan bli ödesbestämmande, att en människa på grund av
inre eller yttre faktorer berövar sin egen livsutveckling den
biologiskt sett viktigaste motorn. Här har vetenskapen tagit
upp ett problem, som redan den naiva empirin tyckes kunna
besvara. Var och en av oss kan väl utan vidare och av egen
erfarenhet bekräfta, att ett liv utan gärning måste vara ett
olyckligt liv, och att ett liv, fullt av verksamhet, i grund och
botten uppfattas som tillfredsställande. Undantag finnas, men
! Ch. Bühler, Der menschliche Lebenslauf als psychologisches
Problem. Leipzig 1933.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
