Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen. Aktivitetspedagogikens teori - 2. Den situationspsykologiska bakgrunden (skollivets organisation)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72 Aktivitetspedagogikens teori
läraren som med kamraterna. Den traditionella skolan matade
barnen med dagspensa och befriade dem från all planering.
Det ålåg endast läraren att dela upp lärostoffet i små
portioner, vilka ungefär motsvarade vad medelmåttorna kunde
prestera. Därmed degraderades eleven till en dagsverkare, som inte
behöver ansvara för annat än en bit läxa. I vilket sammanhang
denna isolerade detalj stod till det hela, och vartill den skulle
tjäna, var oklart för eleven, och även om det hade blivit klart,
skulle ingen ha brytt sig om detta.
Därför är den första fordran, som aktivitetspedagogiken
ställer, en tillräcklig målmedvetenhet, inte endast för dagens
prestation, utan även för veckans och terminens. Följande spörsmål
borde läraren därför genomtänka. I en aktivitetspedagogisk
organisation efter B-typen finnas två problem: 1:0)
Intresseområdenas antal, räckvidd och utnyttjande. 2:0) Kursplanens
övriga fördelning och behandling.
1:o) Valet av intresseområden kan naturligtvis träffas i
förväg av läraren och sedan på ett skickligt sätt ”insmugglas”
under undervisningens gång, så att barnen få den uppfattningen,
att de själva valt. (Se ”Island” av E. Hermansson, sid. 346).
Men de kunna också under årets lopp få upptäckas av barnen
eller föreslås av läraren, som avläser barnens verkliga intresse.
I varje fall böra de verka överraskande, d. v. s. ha nyhetens hela
behag. Men barnen borde också ha reda på, att de under hela
läsåret kunna fritt få besluta om dylika. Detta
spänningsmoment håller intresset vid liv, och det är ju med detta senare,
som aktivitetspedagogen spekulerar.
2:0) Kursplanen får en annan karaktär, om eleven känner
till den. Den är uttrycket för den osminkade plikten. Den
fordrar underkastelse, med eller utan intresse. Intresset kan
åtminstone inte uppstå, förrän eleven blir bekant med stoffet.
Skolåret börjar med en viss osäkerhet såväl hos läraren som eleven.
Endast läraren kan planera undervisningen. Han kastar sig in
i arbetet och avvaktar de första reaktionerna. Redan inom en
vecka torde barnens beteende ha givit läraren tillräckliga
uppslag för undervisningens uppdelning. Ett intresseområde
anmäler sig skyggt till diskussion, och läraren ordnar en första
”gemenskapssituation”. Några sammanhängande timmar anslås
härför och nu finns möjlighet att börja planlägga i ordets egent-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
