Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen. Aktivitetspedagogikens teori - 2. Den situationspsykologiska bakgrunden (skollivets organisation)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den situationspsykologiska bakgrunden 71
barn en outtömlig källa till produktion. Winnetkaplanens
”creative activities” leda till sådana fester, och Jenaplanen räknar
med en hel del dylika. Där finnas små klassfester, organiserade
av barnen själva, en liten dramatisering, som den ena hälften
av gruppen arrangerar för den andra. Där finnas sådana i vilka
läraren deltar och hjälper, andra där han organiserar, och
slutligen sådana som han själv bjuder på. Att hela skolan kan
sluta sig tillsammans till en högtid, där varje grupp bidrar
med något, förekommer också. — Det är överhuvudtaget skolans
anda och befintliga produktiva krafter, som komma att avgöra
högtidens karaktär. När föräldrarna deltaga i en sådan fest,
utvidgas skolans gemenskapsliv; det utlöser upplevelser, som
befästa och stärka samhörigheten.1
Det återstår att besvara frågan, i vilken ordningsföljd och i
vilken frekvens de här skisserade situationerna borde
förekomma i skollivet. Vi ha visserligen då och då gjort antydan härom,
men motiveringen blir möjlig, endast om vi jämföra de
aktivitetspsykologiska fakta, som framlades i första kapitlet, med de
situationspsykologiska reflexioner, som fylla det andra kapitlet.
I en skola, där barnets verkskapande i en gemenskap anses
som kärnproblemet, måste den pedagogiska situationen få en
sådan karaktär, att varje aktivitetsförlopp i densamma kan likna
en naturlig allvarshandling.
Vi vilja åter rikta uppmärksamheten på typ B (jfr sid. 38 f.)
och studera organisationsmöjligheten i en svensk eller norsk
skola, som önskar modernisera sin undervisning. Skolan måste
först göra fullt klart för sig, att uppfostrans moment ingår i
dess skyldigheter. Vi antaga, att varje lärare skulle känna det
glädjande, om han i sin dagliga gärning mötte barn, som själva
medverkade till. den behövliga yttre och inre ordningen.
Samverkan mellan läraren och barnen äger i de pedagogiska
situationerna rum på helt annat och mycket intensivare sätt än
förr, då dagsförloppet bestämdes genom fastställt schema.
På grund av mångårig erfarenhet kunna vi understryka
betydelsen av att barnen deltaga i lärarens pedagogiska
förberedelser. Varje elev bör känna till läsårets kursplan och lära
sig att under arbetets lopp diskutera hithörande ting såväl med
2 Jfr sid. 233 ff. o. 242 ff., D. Trætteberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
