Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen. Aktivitetspedagogikens teori - 2. Den situationspsykologiska bakgrunden (skollivets organisation)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74 Aktivitetspedagogikens teorl
pet, öppnas oanade möjligheter för individuell behandling av
barnen. Eftersom dessa situationer användas fritt av varje
barn (under ständig fostran till pliktmedvetande), finnas rika
tillfällen att utnyttja tiden till ”individuellt” arbete. 1:o) Den
begåvade eleven, som har försprång, kan följa sina intressen
och utveckla sig vidare (han bör dock känna den förpliktelse,
som ett större pund för med sig och beredvilligt hjälpa andra,
när sådant är möjligt). 2:0) Svagare elever få tillfälle att fylla
luckorna i sitt vetande, och då det sker i lärarens närvaro,
känna de en viss trygghet. 3:o) Klassens ”problembarn” få under
sådana timmar lärarens omedelbara hjälp och kunna iakttagas
ytterst noggrant. 4:o) Även för iakttagelser av annan art kan
läraren under dessa lektioner få tid och tillfälle. Så kan han
t. ex. studera gruppbildningens problem i sin egen klass.! När
lärare och barn planera veckans arbete, böra de i alla fall ta
hänsyn till förekommande individuella önskemål rörande detta
arbete. Lärarens orientering över önskemålen sker bäst
därigenom att eleverna anteckna dem på en lista i klassrummet eller
— ännu bättre — lägga en liten lapp i brevlådan. — De övriga
pedagogiska situationerna behöva ingen ytterligare förklaring.
Det är ett psykologiskt faktum, och vår forskning visar det
tydligt, att situationsväxlingen utövar ett gynnsamt
inflytande på den andliga rörligheten. Lärare och barn känna dess
uppfriskande verkan. De schablonmässiga lektionerna
försvinna till förmån för en livligare och organiskt förlöpande
produktionsprocess, under vilken den andliga hållningen
reglerar sig själv. Man kan även tala om en situationsmässig
disciplin, som var och en lever sig in i. Individualsituationen
t. ex. börjar, när barnet kommer in i skolsalen på morgonen.
Det hämtar material, sätter sig på sin plats och börjar
omedelbart arbeta. Två andra, som anlända samtidigt, flytta
ihop sina bänkar och reservera plats åt en tredje. Detta sker
antagligen enligt överenskommelse som träffats föregående dag.
Varje nyinträdande kompletterar intrycket, att man har att
göra med disciplinerade människor, som förstå att inordna sig i
ett samhälle. Ett dämpat sorl av röster, som icke alls verkar
enerverande, är allt som läraren måste vänja sig vid. Lika
2 Jfr K. Falk, sid. 213 o. 217 ff.,, som ger anvisningar angående
punkterna 3 och 4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
