Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen. Två psykologiska undersökningar i den pedagogiska situationen - 2. Ett försök till social fostran av en klass. Av Karl Falk - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Inledning 163
Som dr Köhler redan framhållit, skedde vid tredje och
fjärde huvudprotokollen en ytterligare inskränkning av
friheten: pojkarna fingo välja arbetsuppgifter endast inom ett av
läraren förelagt ämne. Vid de två följande protokollen
fastställde läraren inte blott det ämne, som de skulle arbeta med
utan också en bestämd uppgift inom detta. Uppgiften var dock
så vid, att den medgav en avsevärd rörelsefrihet. För alla de
följande försökstimmarna (under den förberedande tiden)
gåvos liknande uppgifter.
Det nya i de fyra följande protokollen var de ökade kraven
på läraren. För varje protokoll hade visserligen ställts ökade
krav på iakttagelsernas mängd och värde, men för sjunde och
åttonde protokollen kom härtill, att läraren, samtidigt med att
han iakttog eleverna och antecknade, skulle lämna dem hjälp,
när de begärde sådan. Förut hade det inte varit
medgivet för eleverna att begära hjälp av läraren utan de hade varit
hänvisade blott till kamraterna. På detta sätt erhöll läraren
mera tid för protokolleringen, och samtidigt tvingades eleverna
till sociala kontakter.
Under de två sista protokollen skulle läraren iakttaga och
anteckna, lämna hjälp åt elever, som begärde dylik och
dessutom skulle han själv erbjuda hjälp, då han fann den
nödvändig (även om eleven inte begärde den). Nu var man alltså
framme vid den verkliga ”individualsituationen”.
Då förberedelsen för det fria arbetet utsträcktes över en så
lång tid som tolv veckor och då eleverna mellan varje försök
fostrades att i alla avseenden förbättra prestationerna,
förefunnos gynnsamma betingelser för att de skulle kunna
tillgodogöra sig det nya och växa in i det. Övergången till ett friare
arbetssätt är en mycket viktig sak. Det är nämligen just under
den tiden som grunden för hela det följande arbetet skall
läggas. Sker övergången alltför abrupt och organiseras den
mindre bra, blir följden otvivelaktigt ett misslyckande.
Innan jag närmare redogör för detta försök, vill jag göra
en liten anmärkning.
Denna redogörelse vill ge en så objektiv framställning som
möjligt av arbetet i klassen, av det sociala livets utveckling
och — då så ske kan — påvisa de faktorer, som varit
verksamma. Att sprida ett ”förklarande skimmer” över
händelserna åsyftas inte, utan begångna misstag komma att
framdragas i den mån de haft betydelse för arbetet.
Ännu en sak behöver kanske sägas, nämligen den, att denna
lilla avhandling inte kan bjuda något ”pedagogiskt recept” på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
