Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen. Två psykologiska undersökningar i den pedagogiska situationen - 2. Ett försök till social fostran av en klass. Av Karl Falk - Inledning - I. Klassen övergår till ett "fritt arbetssätt"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
164 Ett försök till social fostran
hur man går till väga i den eller den situationen eller visa, hur
man håller ”mönsterlektioner” enligt ”det nya
undervisningssättet”. Den verkliga mönsterlektionen är den, i vilken läraren
kan lämna eleverna den största friheten att själva ställa sig
uppgifter, vilka de — så långt det är dem möjligt — få vidare
planlägga och utarbeta under det att lärarens roll blir att
övervaka arbetet, att ingripa med råd och hjälp i ”det psykologiska
ögonblicket” — men inte när som helst och utan vidare, kort
sagt: av honom kräves en ideal anpassning till situationens
krav. Men just därför kunna inga recept givas för hur han skall
gå till väga så där i allmänhet. Hans handlande i ett givet
ögonblick bestämmes av hänsyn till alla möjliga omständigheter:
kursplanen, ämnet, elevens utvecklingsgrad, klassens sociala
mognad och alla andra faktorer, som kunna påverka
händelseförloppet. Som vi se, är det gamla kravet att arbetet i skolan
skall anpassas såväl till ämnet som till elevens och lärarens
personligheter här drivet till sin spets. Det utmärkande för
dr Köhlers ”Schaffensunterricht” är sålunda, att den inga
”recept” bjuder och inte föreskriver vissa ”metoder”, utan att den
vill möjliggöra denna ideala anpassning till ämnen, till
elevernas personligheter och till deras individuella utvecklingsbehov,
en anpassning, som går vida utöver den som blir möjlig, då
lärare och elever äro bundna av vissa på förhand givna
”metoder” för hur man skall gå till väga i det eller det fallet.
I. Klassen övergår till ett fritt arbetssätt.
Det ”fria skolarbetet” förutsätter, att eleverna erhålla en
viss rörelsefrihet i klassrummet, att de få söka hjälp hos
varandra o. s. v. Arbetssättet bygger, med andra ord, på ett
socialt liv av högre grad än det, som eventuellt kan förekomma
vid en mera receptivt betonad undervisning. Vid den rena
”klassundervisningen” är ju ”samarbetet” mellan eleverna föga
uppskattat. Det brukar i stället brännmärkas med namnet
”fusk” och förhindras genom lämpliga åtgärder.
Vid ett arbetssätt, som till väsentlig del bygger på klassens
sociala liv blir förhållandet motsatt: samarbetet är då i hög
grad önskvärt, ja, i många fall rentav nödvändigt för att
arbetsresultatet skall bli det bästa möjliga.
Sitta eleverna var för sig, uppstå oöverstigliga svårigheter
för ett gemensamt arbete, ty om de hjälpsökande vid vartenda
tillfälle skola lämna sin plats, då de söka hjälp, komma rörlig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
