Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen. Två psykologiska undersökningar i den pedagogiska situationen - 2. Ett försök till social fostran av en klass. Av Karl Falk - II. Fastare organisation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
176 Ett försök till social fostran
karna om de möjligen ville var och en föreslå några kamrater
att samarbeta med ständigt, intresserade dem mycket.
Eftersom klassen bestod av 28 elever enades vi om att sju
grupper skulle bildas.
Tillfälle att samråda med kamrater om gruppernas
sammansättning blev det inte tid till. Envar fick först skriva sitt eget
namn och sedan namnen på de tre kamrater, som han helst
önskade samarbeta med. Då grupperna redan i viss mån
stabiliserats kunde det inte gärna bli 28 olika förslag, men eftersom
eleverna inte fingo tid till överläggning med kamraterna, kunde
man vänta åtskilliga varierande förslag (helst som det
bestämda antalet medlemmar i varje grupp — tyvärr! — inte tog
någon hänsyn till den under föregående tiden varierande
storleken av olika grupper). Det kunde säkerligen vara värdefullt
att under det fortsatta grupparbetet veta något om, hur varje
elev helst ville haft sin grupp sammansatt. Detta var den tanke,
som låg till grund för att gossarna inte erhöllo tid att
överenskomma om gruppernas sammansättning. Vad jag i sådant fall
skulle ha fått se hade blivit sju färdiga grupper och jag hade
inte fått höra denna suck ur hjärtats djup, som jag nu visste
måste komma.
Att de fasta gruppernas storlek blev fyra medlemmar
berodde naturligtvis inte blott därpå, att antalet elever i klassen
var jämt delbart med fyra. Även andra ha föredragit denna
storlek på grupperna.1
Stora grupper (sex eller sju medlemmar) hade visat sig
ofördelaktiga på grund av bänkarnas form ? (se redogörelsens förra
del sid. 171) — skolmöblernas form inverkar på möjligheten att
bilda grupper och betyder i själva verket åtskilligt mera för
det fria arbetet än en skribent i ”Pedagogiskt Forum”, årg.
1935 anade.
Den gruppstorlek, som jag bestämde mig för var ungefär
aritmetiska mediet mellan de största helt fritt bildade
grupperna (7 medlemmar) och de minsta. Att grupperna blevo i
största laget hade jag klart för mig, men jag antog, att just
detta skulle befordra det sociala livets tillväxt. Mot slutet av
redogörelsen ägnas åtgärden en kritisk granskning.
Nog av! Pojkarna skrevo namnen på de önskade gruppkam-
1 E. Sch. Sid: 192 ff.
2 Folkskoleinspektör Vallinder har gjort samma erfarenhet; jfr hans
uppsats: ”Ett försök med gruppundervisning”, Rostads Elevförbunds
årsskrift 1935. Sid. 250. (”Gruppundervisningen underlättades därav,
att vi fått bord och stolar till vårt klassrum i stället för bänkar.”)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
