Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen. Två psykologiska undersökningar i den pedagogiska situationen - 2. Ett försök till social fostran av en klass. Av Karl Falk - I. Klassen övergår till ett "fritt arbetssätt" - Återblick - II. Fastare organisation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fastare organisation 175
vändigt för att belysa det fortsatta arbetet. För
protokolleringen har E. Köhler ingående redogjort i föregående kapitel.
Se vi tillbaka på vad som skett under de första tolv veckorna,
finna vi, att klassens fostran följt två linjer.
1) Gossarna erhöllo vida större friheter än de haft förut:
rätt att placera sig var de önskade, att sitta ensamma eller att
söka en arbetskamrat, frihet att inom ett givet område ställa
sig arbetsuppgifter och att själva efter bästa förmåga söka lösa
dem. Med friheten ökades pliktkravet och fostran till ansvar
blev en nödvändig förutsättning. Livet ställer krav på alla,
även på eleverna i skolan (kursplanen). Det gäller att så väl
som möjligt fylla sin plikt. Gossarna måste för varje timme
lära något nytt och värdefullt.
2) Parallellt med denna fostran till frivilligt bejakande av
plikten gick strävan att gossarna skulle utvecklas socialt. De
första grupperna bildades av mycket växlande motiv och blevo
därför av rätt heterogent pedagogiskt värde. Så småningom
togo gossarna mera hänsyn till effektiviteten i arbetet, och detta
visade sig i såväl det noggrannare valet av gruppkamrater som
i gruppernas stabilitet. Så kunde prestationerna växa
kvantitativt och kvalitativt.
Redan nu uppstodo åtskilliga problem, som krävde lösning.
Ett av de viktigaste berördes nyss: huru skulle de, som hade
svårast att arbeta på egen hand förhjälpas till värdefulla sociala
kontakter? Den lösning jag sökte och kritiken av den tillhöra
den senare delen av redogörelsen.
II. Fastare organisation.
I början var gruppbildningen helt fri. Önskade någon sitta
ensam, fick han göra så; ville han samarbeta, kunde han
välja vilken han önskade till arbetskamrat. I tanke att det
sociala livet skulle utvecklas snabbare, om gruppbildningen
påskyndades och om hjälp gavs för gruppernas organisation
ingrep jag aktivt med ett förslag. Då vi en dag (det var den 25
februari 1933) fingo några minuter över vid en lektion,
användes de för att lägga om grupparbetet efter fastare linjer. Denna
”hjälp” var nog av mycket dubiöst värde, men jag antog då,
att den skulle betyda åtskilligt. Under den sista tiden hade
grupperna visat en tendens till allt större beständighet: i början
ändrades ju gruppernas sammansättning ideligen, men senare
blevo omflyttningarna allt mera sällsynta. Min fråga till poj-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
