Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen. Två psykologiska undersökningar i den pedagogiska situationen - 2. Ett försök till social fostran av en klass. Av Karl Falk - II. Fastare organisation - Regler för samarbetet - Grupplivet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190 Ett försök tull social fostran
gen, vore nog ingen lycklig lösning. I mån av krafter och
förmåga skola eleverna även under pubertetsåldern och tiden
närmast därförut söka fylla sina plikter och åtnjuta en ”frihet
under ansvar”. Någon idealisk period för gruppliv är denna
ålder visst inte, men att beröva eleverna de möjligheter till
socialt inlevande, vilka ett klokt lett gruppliv möjliggör, och
detta till på köpet omedelbart innan de skola göra sitt inträde i
det ”stora samhället”, synes vara mindre välbetänkt.
Min erfarenhet av elevernas ”lagstiftande” för livet i
grupperna har lärt mig, att det är värdefullt om de på detta sätt
få sammanfatta vad de veta om grupplivets krav. Reglerna bli
därigenom mera aktuella och barnen känna, att även de ha sin
andel av ansvaret för ordningen och arbetsresultatet. Våra
”lagar” kunde verkligen skänka oss arbetsnormer, som
respekterades. Deras verkan skulle måhända ytterligare ha förstärkts,
om de hade sammanarbetats till en gemensam ”lag”, men inte
är detta så alldeles säkert. Det skulle kanske kunna tänkas,
att en sådan opersonlig blandning av alla förslagen inte hade
haft samma betvingande makt som den rent personliga ”lag”
var och en skrivit för sitt arbete och vilken utan någon
förändring blev gällande — n. b. om den dög som norm, och
det gjorde alla förslagen på ett undantag när. De yttre
åtgärderna betyda föga. Det avgörande är, att eleverna
verkligen få tillfälle att leva sig in i samhällslivets villkor och krav,
att de på detta sätt genom ständig övning lära sig att visa
hänsyn till andra och att vara beredvilliga att hjälpa.
Grupplivet.
Under försökstiden förändrades gruppernas sammansättning
i någon mån därigenom, att några elever flyttade och andra
kommo i stället. Inflyttningen var större än utflyttningen,
varför några grupper blevo större med tiden. Varje nykommen
invaldes nämligen i någon av de befintliga grupperna.
Följande tre pojkar kommo till.
August: knappt medelmåttigt begåvad, osäker och oberäknelig
(så ändrade han under en timme sin plan inte mindre än fyra gånger
på grund av kamraters omdömen!). Invaldes i grupp 3. Ledaren
hade yrkat på hans inval och fick sedan uppbära klander därför av
gruppkamraterna. August var annars ordentlig; att kamraterna voro
missnöjda med honom hade sin grund i att han arbetade sakta, och de
andra kände sig hindrade.
Vilgot:tillhörde klassen blott en kort tid och spelade därför ingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
