Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen. Två psykologiska undersökningar i den pedagogiska situationen - 2. Ett försök till social fostran av en klass. Av Karl Falk - II. Fastare organisation - Grupplivet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
192 Ett försök till social fostran
och annan gång hände det väl, att gruppen delades i två
smågrupper: Ragnvald — Alarik
och Albert — Fredrik,
men detta hade ingen inverkan på sammanhållningen. Denna
uppdelning tycktes betingad av själva samarbetet (effektivare i
en liten grupp!).
Pojkarna i grupp 3 hade inte samma höga medelsiffra för
det föregående samarbetet; medeltalet av den tid envar tillhört
en grupp var blott 59 Jo. Sammanhållningen blev emellertid
god även i denna grupp. Egentligen var det blott ledaren, som
med sin hållningslöshet hade svårt att draga jämnt med andra
och som då och då satte sig ensam. De tre övriga i gruppen
hade annars lätt att råka in i konflikter, men de kommo bra
överens med varandra.
Ännu sämre hade pojkarna i grupp 4 dokumenterat sitt
intresse för grupparbetet under den förberedande tiden, ty deras
medeltal utgjorde blott 53 Jo. Ledarens förmåga att rycka
kamraterna med höll dock gruppen samman, fastän den hade
så oberäkneliga medlemmar som David och Arnold. Sedan
Charles överflyttats till denna grupp, hände det att den ibland
klövs i två: Fritjof — Anders
och David — Charles,
men som splittring kunde uppdelningen inte anses.
Medlemmarna i grupp 5 hade ett medeltal för det föregående
samarbetet av 56 Jo. Gruppen visade sig beständig, vilket också
var att vänta, då den hade en ledare med rätt ovanliga
kvalifikationer och dessutom två fogliga och villiga medlemmar,
nämligen Bengt och Sigfrid. Den orolige Vilhelm isolerade sig
ibland och gick emellanåt över till grupp I. Antagligen behövde
han omväxling och sökte fördenskull upp nya arbetskamrater.
Inte ens Axels lugna, sammanhållande kraft räckte då till för
att binda honom vid hans egen grupp. Under den förberedande
tiden hade Vilhelm deltagit i grupparbete knappt halva tiden
(42 Jo). Att han sökte sig till just grupp 1 — aldrig till någon
annan — berodde väl delvis på att majoriteten i gruppen
tillhörde klassens duktigaste, varför Vilhelm, som var en svag
medelmåtta, här kunde få all den hjälp som han behövde.
Pojkarna i grupp 6 hade en hög medelsiffra för det
förberedande grupparbetet — ej mindre än 73 %, varför denna
grupp kommer närmast grupp 1. Redan från början hade
emellertid klyvningstendenser förmärkts (redogörelsen för
gruppbildningen). Arvid — ledaren — hade inte i sitt preliminära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
