Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen. Två psykologiska undersökningar i den pedagogiska situationen - 2. Ett försök till social fostran av en klass. Av Karl Falk - II. Fastare organisation - Grupplivet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fastare organisation 193
gruppförslag medtagit någon av dem, som han nu fick till
kamrater. Alf och Johan hade föreslagit varandra men inte nämnt
vare sig Arvid eller Algot. Hade Arvid varit en verklig
ledarbegåvning, skulle friktionerna möjligen inte ha uppstått.
Stridigheter, för vilka senare redogöres, uppstodo emellertid, och
gruppen klövs ibland i två smågrupper:
Arvid — Johan
samt Alf — Algot.
Uppdelningen av denna grupp var dock av en annan karaktär
än i de övriga. Till dessa stridigheter och deras biläggande
återkomma vi senare.
Två av medlemmarna i grupp 7 hade under de första tolv
veckorna bedrivit samarbete med kamraterna i anmärkningsvärt
ringa utsträckning: sålunda tillhörde Bernhard gruppen under
blott 33 % av tiden; Leonard endast under 16 Jo! Medeltalet
samarbete för hela gruppen blev fördenskull blott 43 %.
Fastän de två första ledarna inte voro sin uppgift vuxna och den
siste inte fullt accepterade ledarskapet i sin nya grupp utan
emellanåt gick tillbaka till sin gamla, upplöstes grupp 7 dock
inte. Den bestod av en fast kärna:
Bernhard — Leonard — Erling.
Bernhard var den självskrivne ledaren, emedan han var
överlägsen de två andra i fråga om intelligens. Klas, som invaldes
senare, höll troget samman med de tre, som utgjorde gruppens
stomme. I detta fall torde väl det bestämda åläggandet att bilda
grupper ha varit en verklig hjälp. Utan ett dylikt ingripande
från min sida skulle dessa pojkar knappast ha lyckats
åvägabringa varaktiga sociala kontakter.
Den grafiska framställningen av elevernas gruppbildningar
som ges i diagrammet 4 B möjliggör också en djupare förståelse
av de senare (beständiga) gruppernas ledareval. Här följer en
översikt över medeltalet för gruppledarnas deltagande i grupper
och medeltalet gruppbildningar för hela gruppen (d. v. s.
medelsiffran för såväl ledaren som hans senare gruppkamrater).
Grupp I medl. tillh. gr. 75 % av tiden; ledaren d:o 75 90
64 ” ” ” ” ” 75 2
2» 2 » 2” 2”
” 3 ” ” ” 59 Nn ” ” ” 75 ”
” 4 ” ; ” ” 53 ” »” ” ” ” 66 »”
” 5 ” ” ” 56 2 5 ” ” ” 83 »
” 6 ” ” ” 73 » » ” ” 83 ”
»” Zz 2” ” ” 43 ? »» ” ” ” 68 2»
13. — Ahktivitetspedagogik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
