Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen. Ur aktivitetspedagogikens praktik - 1. Årsredogörelser - A. Årsredogörelser över skollivets hela organisation (typ B) - c) Klass IV. Av Ester Hermansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skollivets hela organisation 257
e) Klass IV.
Av Ester Hermansson.
Hösten 1934 övertog jag en 4:e flickklass i en för mig
obekant skola och ville försöka att från första stund tillämpa ett
aktivitetspedagogiskt arbetssätt. Detta är ett försök till
redogörelse över, hur jag bar mig åt. Jag ber att genast få påpeka,
att jag inte inbillar mig ha något märkvärdigt att komma med.
Jag vill bara berätta om mitt trevande försök att under ganska
ogynnsamma betingelser tillämpa en pedagogik, som jag, tack
vare doktor Elsa Köhler, har starka sympatier för, Det är
genom henne jag fått de flesta impulserna till mitt arbete.
Jag känner mig också skyldig nämna, att jag i tacksamt
minne bevarar de impulser, jag för några år sedan fick vid
ett besök vid Wiens Pedagogiska institut och vid dess
reformerade folkskolor.
Två yttranden av doktor Köhler hade jag satt som motto
för mitt arbete: ”Man måste i skolan låta ett mänskligt
samhälle uppstå”, och: ”För barn och stoff samman, så tänder
det!” Det var en liten, gammal skola jag kom till en höstdag
1934. Dess inventarier voro naturligtvis inte avsedda för
aktivitetspedagogiskt arbete och tyvärr saknades bibliotek. I
klassrummet fann jag tunga, gammaldags bänkar, ytterst
olämpliga för omplacering till arbetsgrupper. Barn funnos där inga,
dem hade en kollega varit vänlig nog att hålla upprop med,
medan jag ordnade med min avgångsklass i en annan skola.
Men det fanns en del uppgifter om dem, så att jag redan nu
kunde göra iordning min ”iakttagelsebok” med plats för
anteckningar om varje barn. I den har jag sedan ständigt fört in
allt, vad jag iakttagit och inhämtat om mina elever, i den mån
det kunnat vara mig till nytta vid uppfostran och undervisning.
Sedan några år tillbaka har jag folkskoleinspektörens
tillåtelse att tillämpa s. k. rörligt schema, d. v. s. jag är inte
bunden av en en gång för alla fastställd timplan utan kan
använda timmarna på det för tillfället lämpligaste sättet.
Naturligtvis är det dock min skyldighet att tillse, att kursplanens
fordringar uppfyllas och att varje ämne får ungefär den tid,
som från början anslagits till det.
Denna tillåtelse gav mig möjlighet att göra övergången från
skollov till skolarbete så naturlig som möjlig för barnen.
Enligt kursplanen skulle vi läsa om frukter och frön i
naturkunnighet, och detta ämnade jag nu först söka intressera dem för.
17. — Aktivitetspedagogik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
