Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen. Ur aktivitetspedagogikens praktik - 1. Årsredogörelser - A. Årsredogörelser över skollivets hela organisation (typ B) - c) Klass IV. Av Ester Hermansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
258 Ärsredogörelser
Det fanns skriv- och teckningspapper framlagda på
katederbordet, när jag första morgonen öppnade klassrumsdörren och
stod framför 26 par iakttagande ögon. Hurudan var den där
nya fröken? ”Välkomna till skolan igen”, sade jag. ”Gå in
och sätt er, där ni tycker det är trevligast.” Klassrummet var
dem lyckligtvis välbekant, likaså kamraterna och var och en
placerade sig snabbt tillsammans med sin ”bästa vän”. En del
hade böcker med, som placerades i facken och jag visade dem
två stora skåp, som de fritt fingo disponera för sina
arbetsböcker och andra skrymmande saker. Så började vi prata med
varandra. Det var bra vackert väder i dag och tänk, vilken
härlig sommar vi haft! Vad hade de haft för sig under
sommaren? Tveksamma blickar på mig och kamraterna. Det gick
trögt att komma igång. Endast en liten tös, om vilken jag
sedan förstått, att hon är svagt begåvad och därför illa sedd
och hämmad hemma, berättade ivrigt och mycket, förtjust att
för en gångs skull få göra sig gällande. Men för övrigt gick
det som sagt trögt. Då föreslog jag: ”Ni kanske hellre vill
skriva och berätta för mig. Här finns papper!” — ”Vi kan
rita också”, hördes en liten röst. Man satte genast i gång och
innan första timmen var slut, voro alla i ivrigt arbete. Klassen
beredde mig den första överraskningen. Av dess 25 barn
skrevo 23 uppsats, endast 2 ritade. Konstiga barn! I allmänhet
bruka ju barn i den åldern aldrig få nog av teckning. När
uppsatserna voro färdiga, frågade många: ”Vad skall jag göra
nu?” och jag föreslog: ”Vill du inte rita något till det, som
du berättat om?” Då var det flera, som började rita, men
mycket tveksamt. ”Jag ser, att ni haft det bra trevligt i
sommar”, sade jag. ”Men det är allt mycket, som är roligt nu
också. När ni kommer hem på frukostrasten, så har mamma
nog kommit hem från torget.” — ” Javisst, och har köpt frukt!”
Så voro vi inne på ämnet ”frukter och frön” och efter en
liten stund var hela klassen uppe i den bergiga terrängen strax
invid skolan och samlade ivrigt allehanda vilda frukter. Man
tävlade om att få många olika slag och från flera håll kom det
spontant: ”Jag skall samla många fler i morgon!” (söndag)
Måndagen kom och barnen kom med massor av frukter och
frön. Några barn voro också rikt försedda med rotfrukter:
morötter, rödbetor o. s. v. Lyckligtvis hade vi några blommor
till hands med tydliga fruktämnen, så att vi genast kunde klara
upp skillnaden mellan frukt och rotfrukt. Där stodo vi nu med
alla våra frukter och skulle försöka få någon ordning på dem,
så att vi kunde lära oss något om dem. Men hur skulle de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
