Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen. Ur aktivitetspedagogikens praktik - 2. Redogörelser över utförda intresseområden - A. Ett intresseområde utfört av tre olika lärare över samma tema: "Flyttfåglarna" - Försök III. Av Elsa Skäringer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
330 Redogörelser över intresseområden
1
och då är det inte så noga med umgängessederna. Lyckligast
är de, som lyckas få tag i Sjöholms ”Handledning vid
undervisningen i hembygdskunskap”, för där finns så ”mycket roligt
att läsa” och färgglada teckningar. Efter några minuter är
barnen färdiga med sitt val av uppgift och kan — denna gång
sker det inför klassen — tala om, vad de tänker ta, och om
de ska arbeta ensamma eller tillsammans med någon. Om
möjligt får varje barn ta den uppgift det valt, men den här gången
vill jag få ett par ändringar till stånd, för annars skulle några
fåglar bli utan förespråkare. Det är de gärna med på. ”Det
går lika bra att ta den.” De flesta arbetar två och två, i fyra
grupper är det tre, blott några få föredrar att vara ensamma.
Gruppbildningen sker ännu på en slump. Man tar den
kamrat, man för tillfället är särskilt god vän med, den som valt
samma uppgift o. s. v. Mindre sällan bänkkamraten, det är
trevligt med omväxling och roligt att få byta plats i salen.
Gruppen tar nämligen den plats, som för tillfället råkar vara
ledig. När det gäller arbetet, har vi bara en enda regel. Man
får göra vad som helst, resonera med varandra, fråga läraren,
byta plats o. s. v., bara det inte stör någon. Där går gränsen.
I slutet av tredje timmen är alla i gång. De flesta läser,
några ser på bilder och planscher, och en pojke har tagit med
sig den uppstoppade staren till sin bänk för närmare
efterforskningar. Ett par flickor har redan tagit fram papper och penna.
”Vi ska berätta, vad vi varit med om.” Detta som svar på
min fråga, om de redan är färdiga att ta till penna och papper.
Jag försöker nämligen hålla på, att de först ska ta reda på
någonting nytt, innan de griper till pennan. Först samla
material, sedan skriva, berätta och rita. De möjligheter till
materialsamling, som står oss till buds, är att läsa, höra vad läraren
eller kamraterna berättar, se på bilder och planscher och sist,
men inte minst viktigt, att ”läsa i naturens bok”. Det senare
hade de båda flickorna gjort och ansåg sig därför ha rätt att
börja skriva och rita med detsamma. Tre pojkar läser i
naturläran om lärkan och förhör varandra i tur och ordning. Två
flickor har läst en historia om ett par barn och en lärka och
kommer och ber att få berätta det för mig. Jag måste avböja,
be dem skriva ner historien i stället, för jag har just upptäckt,
att ett par av pojkarna tagit Behm ”Djurens liv” och ska läsa
om svalan. Där står 17 sidor om svalor, det mesta obegripligt
för 3:djeklassare, varför jag måste pricka för det de kan
tillägna sig jämte bilderna. Frågorna haglar omkring mig. ”Vad
äter göken?’ ”Var lever lärkan?” ”Varför tar bofinken lav
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
