Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen. Ur aktivitetspedagogikens praktik - 2. Redogörelser över utförda intresseområden - B. Intresseområde: Island, klass IV. Av Ester Hermansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
352 Redogörelser över intresseområden
hänsyn till varandra och hjälper varandra, när så behövs. Och
lika roligt är det att se ett enskilt barn avskilja sig från
gruppen och sätta sig att läsa i lugn och ro, som t. ex. härvidlag
en isländsk saga, eller rent av sitta och stirra drömmande
framför sig, ”ta igen sig” någon minut, utan att därför försumma
något som vid klassundervisningens ”matning”. Det är
trevligt att gå från grupp till grupp, mötas av glada blickar och
ivriga viskande upplysningar om något lustigt, som de just läst
om. Jag berättar kanske något, som jag vet om just detta, eller
kan visa dem på, var de själva kan lära litet mera om det.
Detta är grupparbetet, när det är som bäst. Naturligtvis
finns det grupper, vars medlemmar behöver ständig tillsyn för
att överhuvud taget prestera ett ordentligt arbete och andra,
där samarbetet inte går utan gnissel, och där ett lugnande eller
avledande ord ibland behövs.
Vad själva arbetsprestationen angår, så är ivern att prestera
något utomordentligt stor. Denna iver hade den första
terminen den stora nackdelen, att de flesta inte gav sig tid att lugnt
läsa igenom och tillgodogöra sig innehållet i en ”källa”. De
ville strax skriva, och så satt de och skrev av bokens uppgifter,
hela tiden med ett öga i boken. Nu har de flesta lärt sig, hur
litet värde en sådan avskrivning har, och ifråga om ”Island”
var det en glädje att se, hur lugnt de allra flesta läste igenom
texten, gjorde ett par anteckningar med uppslagen bok — mest
sifferuppgifter —, lade igen boken, repeterade vad de läst,
antingen tyst för sig själva eller för gruppledaren, och slutligen
skrev ner en sammanfattning i sin arbetsbok. Samhörigheten
med gruppen är ännu inte så stark, att de enskilda
medlemmarna finner sig i att se sina prestationer förenade i en
grupparbetsbok, utan var och en vill ha sin egen arbetsbok.
Grupparbetsböcker förekommer visserligen också — jag har omnämnt
dem i min andra redogörelse — men inte i geografi, där var
och en med iver samlar bilder till illustrationer, och alla vill
måla kartor. Inte vill man överlåta det nöjet till en annan!
Ivern att prestera mesta möjliga har en annan nackdel: man
har inte tid att ordentligt se över vad man skrivit, felaktiga
uppgifter smyger sig in, ibland är stilen slarvig eller
teckningarna vårdslöst utförda. Detta var min huvudanmärkning mot
Islandsarbetet, och när jag fick alla arbetsböckerna, rättade
jag ingenting i dem men strök med blyerts under allt, som
behövde korrigeras och skrev små anmärkningar, där så
fordrades. Så fick flickorna sina arbeten tillbaka med tillsägelse att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
