Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen. Ur aktivitetspedagogikens praktik - 2. Redogörelser över utförda intresseområden - B. Intresseområde: Island, klass IV. Av Ester Hermansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Intresseområde: Island 351
med av barnen redan kända länder, befolkningstäthet, vad
människorna sysslade med o. s. v. Förhöret kunde göras mycket
kort, ty det visade sig, att barnen hade bra reda på sig.
Slutligen berättade jag själv litet om Island, om sådant som
böckerna inte omnämnt.
Och resultatet? Ja, för att börja med barnens omdöme, så
var de i allmänhet mycket belåtna med sitt arbete. Island var
ju ett ovanligt litet intresseområde — det är därför jag valt att
redogöra för det — och också de svagare barnen hade tydligen
en känsla av, att de kunde överblicka och behärska det
material, de hade till sitt förfogande. De fick lämna en liten
skriftlig förklaring över vad de uträttat och hur de själva tyckt att
de arbetat, och de flesta är som sagt mycket belåtna. ”Jag
tycker, vi har arbetat bra i vår grupp”, är ett mycket vanligt
omdöme. ”Jag har lärt mig mycket, tycker jag”, skriver den
förut nämnda Stina. Karin ger det mest superlativa omdömet:
”Jag har arbetat utmärkt med Tora. Jag har aldrig arbetat så
bra som nu, tycker jag.” Några avslöjar i sina uttalanden de
individuella svårigheter, som de arbetar på att övervinna.
Gruppledaren Majken, själv ivrig och pratsjuk, har ibland haft svårt
att disciplinera sin förresten ganska besvärliga grupp. ”Jag
tycker, att vår grupp är enig”, skriver hon, ”och de lyder mig.
Vi pratar inte onödigt, men ibland pratar vi för högt.”
Klassens ”problembarn”, som ofta stör arbetsron, har varit ganska
lugnt dessa timmar och uttalar sin förtjusning häröver: ”Jag
tycker, att jag har arbetat mycket flitigt. Jag tycker, det är
roligt att jag arbetat flitigt.” Ett annat oroligt barn, osäkert på
sig själv, brukar ideligen vädja till mig, och jag har sökt vänja
henne vid bättre samarbete med gruppen. Hon skriver: ”Jag
håller med vår grupp, och jag tycker, vi har arbetat riktigt
trevligt, och jag har inte fått någon hjälp av fröken alls.”
I allmänhet är barnen också mycket belåtna med sin egen
lilla arbetsbok, som de lagt på ”utställningsbordet”. Betydligt
mera kritiskt granskar de kamraternas, som också ligger där,
och hittar de ett fel,. påpekas detta genast för vederbörande.
”Skynda dig att ändra ’det, innan fröken sett det!”
Mitt omdöme? Ja, jag måste först bekänna, att detta
arbetssättet passar mig personligen utomordentligt väl. Jag trivs med
att stå och se på mina barn, när de är i fullt arbete. Det gläder
mig att se medlemmarna i en grupp ivrigt köra huvudena
samman och viskande rådgöra om, vilket arbete var och en skall
utföra. Jag ser, hur, de olika gruppmedlemmarna spontant tar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
