Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen. Ur aktivitetspedagogikens praktik - Återblick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅTEËERBLICK
: Tg . i och syftet med denna bok kan nu överskådas
i sin helhet. Efter en kort historik över
aktivitetspedagogikens uppkomst fick läsaren göra bekantskap med en teori
(del I). Denna är inte hopkonstruerad utan avläst ur stora
pionjärers ledande principer och slutligen genomkritiserad och
kompletterad med medel, som den moderna psykologiska
forskningen har upptäckt. De avgörande faktorerna:
verkskapandet, situationsväxlingen och utvecklingshjälpen härstamma ur
psykologin. Man fordrar av en teori, att den skall svara på
alla väsentliga frågor. Därest den inte har förbisett någon
viktig faktor eller överdrivit enstaka sådana, och därest den
verkligen bemödat sig om att utbalansera den alltid labila
samverkan av många svårförenliga krav, kan teorin skänka
trygghet och arbetsro. Vi äro övertygade om, att den här
framställda syntesen, som många gånger kritiserat och verifierat
sig själv, kan — åtminstone för någon tid framåt — bli den
grundval, på vilken läraren kan bygga sin gärning.
Efter denna första utredning ställdes en betydelsefull fråga:
I vad mån är aktivitetspedagogiken lärbar? Enligt vår
erfarenhet kan aktivitetspedagogiken varken läras eller inhämtas
genom ord, utan den blir förståelig för lärarna, om man
försätter dessa i vissa pedagogiska situationer, låter dem handla
efter eget gottfinnande och sedan reflektera över vad de gjort.
Vi ha använt just denna metod. 117 nordiska lärare ha med
sin gärning svarat på frågan hur de gestaltade och förbättrade
individualsituationen, aktivitetspedagogikens viktigaste
situation. I genomsnitt har 75 % lyckats att skaffa sig en
arbetsduglig aktivitetsorganisation. Dessa erfarenheter utnyttjade
förf. till en vägledning, som nu kan användas av andra (del
II: 1). Vi behövde dessutom ett exakt bevis för att skolan
verkligen är i stånd att fosira till samhälleliga vanor. Detta
bevis har K. Falks arbete givit oss (del II:2). Slutligen
tarvades ett svar på frågan: Hur klarar sig aktivitetspedagogen
27. — Aktivitetspedagogik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
