Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ALCESTE - Första Acten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hvem älfkar dig til fådan högd? ....
Ack!jag är den — Jag re’n af längtan brinner
Och i min förefats min högita fällhet finner.
Gudinnor ifrån mörkrets land,
Som aldrig fkona lärt, fom i förfärlig hand
Vårt fvaga öde bären,
Ert löfte kommen hog, och bryten det ej mer:
Min lefnadstråd i förtid (kären:
För min Gemål jag i Ert våld mig ger.
ÖFVERSTE PRESTEN lommtr från kelgtdemsn.
Vet, Döden hört dit rop, din önfkan han ej jäfvar,
Han väntar på fit rof och kring dit hufvud fväfvar.
Admet’ han niuta (kal det lif du honom fkänkt.
Så fnart fom Solens vagn i böljans diup fig fänkt
Tenarens Gud, til gränfen af fit rike
Sit fändebud, förfkräckligt utan like ,
Skal Ikicka dig emot: vet, at du väntas der.
; ALCESTE.
Jag fkyndar fylla opp en plikt fom är mig kär.
Aria.
Skuggor, Spöken, fielfva Döden,
Lät min klagan röra er.
Då et offer är af nöden
Jag mig fielf med glädje ger:
Jag ej klandrar mina öaen,
Lifvet mig ej fägnar mer.
Skuggor, Spöken, fielfva Döden,
B Lät
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
