Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmärkningar - Pag. 30 (31)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
59
ett Jud vara bortfallet i första stafvelsen af detta
namn, liksom t. ex. namnet Philip i Dionysii historia
stundom finnes defectivt skrifvet i första stafvelsen.
Nammnen på paradisfloderna skrifvas således i
Syriskan på samma sätt, som i Hebräiskan, med
undantag deraf att Deklath heter i Hebräiskan bpan.
Märkligt är, att Plinius (i sin Hist. Nat. VI, 31, 1) för
Tigris eller en del deraf har ett namn, som i det
närmaste öfverensstimmer med den aramäiska
formen, nemligen namnet Diglito. Om de olika
meningar, som framställts vid angifvandet af, hvilka floder
namnen Gichon och Pischon skola anses beteckna,
se Winers Bibl. Realwörterb. under artikeln Eden.
Beträffande Pischon särskildt är en alldeles ny åsigt
uttalad af Sprenger i tidskr. Das Ausland 1867,
N:o 47.
Den här uppdukade berättelsen om
paradisfloderna var mycket utbredd under medeltiden, då de
geographiska begreppen genom Ptolomei falska
system voro så förvirrade och blefvo det än mera
genom religionslärarnes försorg. Af paradisets fyra
floder ansågos utom Euphrat och Tigris äfven de
båda andra såsom säkert funna: med Gichon
förstods Nilen, med Pischon Ganges. Då man nu rätt
väl kände dessa strömmars lopp och ursprung, så
antog man för dem ett underjordiskt lopp, hvilket
man sökte motivera dermed, att Gud skulle hafva
velat förekomma den menskliga förvetenheten, på
det att personer icke skulle utmed deras stränder
löpa åstad till paradiset och derigenom dock endast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
