Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
101
kull, och det på ett sätt, som nära på för all-
tid gjort ett slut på hans "velocipederande".
«Ur vägen der! Auster kommer!" skrek
Tom, då han kom ramlande utför den långa,
branta gatan utanför parken.
De flögo åt sidan; och han surrade förbi,
fiktande med armar och ben, som vore han to-
kig, och liknande öfverhufvud taget en skenande
ångmaskin. Det skulle hafva varit en högst lyc-
kad färd, om icke en stor hund oförmodadt ru-
gat fram från en tvärgata, och hufvudstupa ka-
stat hela härligheten i rännstenen. Polly skrat-
tade, då hon sprang fram till stället, ty Tom
låg rak lång på ryggen, med sin velociped of-
vanpå sig, och hunden skällde ursinnigt, under
det hans herre bannade upp honom för hans
drumlighet. Men då Polly fick se Toms ansigte,
då skrattade hon icke, men blef rädd, ty hvar
smula färg hade flytt derifrån, och hans ögon
sågo besynnerliga och orediga ut, och stora blod-
droppar började drypa från ett djupt hål i hans
panna. Den främmande mannen såg det äfven,
och lyfte upp honom på ögonblicket, men han
kunde icke stå på sina fötter, och stirrade om-
kring sig på ett vildt sätt, då han blef nedsatt
på trottoaren, under det Polly höll sin näsduk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
